Provisoriskt stationshus i trä.Byggt 1901. Huset flyttades 1902 till Leråkra. Nytt stort stationshus i trä byggt 1902.Tillbyggt för telegrafens räkning 1928. Överlämnat till SJ som busstation 1939. Sålt till Lomma kommun i början av 1970-talet. Använt som fritidsgård.
Från 299 kr
Stationen hette West-Torup till 1925. Stationshus byggt 1891. Väntkur uppförd i början av 1970-talet. Persontågsuppehållen indragen 23 maj 1971. Envånings stationshus i tegel.Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Saab med registreingsnummer L 87 108.
Stationen hette West-Torup till 1925. Stationshus byggt 1891. Väntkur uppförd i början av 1970-talet. Persontågsuppehållen indragen 23 maj 1971. Envånings stationshus i tegel.Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Stationen från 1875, Envånings stationshus i tegel. Väntsalen tillbyggd omkring 1920. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Stationen som revs i början av 1970-talet. Kur uppfördes då när stationen fösvann. En Saab och Volvo står bakom stationen.
Stationen byggd 1894 till SSJ öppnande. Huset byggt av SSJ, men tillhörde HHJ, finns kvar som privatbostad. Väntkur från 1970-talet. Inga persontågsuppehåll fr o m 28 maj 1967. Statligt bolag 1938. Till SJ 1940. Eldrift kom 1943.
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Infanterikasernen. Exteriörbild. Byggnaden uppförd 1751. Har fungerat som ""norra Hallands första sjukhus"" under 1800-talet. Även använd som fängelse och sessionssal för Himle häradsrätt.
Parti av Västanågatan i Linköping 1970. Fastigheterna närmast betraktaren, nummer 12 följt av 10, exemplifierar väl den ursprungliga bebyggelsen i området från det sena 1800-talet.
Från vänster Tilda och Albertina på bryggan ut till Kallbadhuset. Första kallbadhuset på Falkenbergs strand. Anlades på 1800-talet. Sedan "Patriks badhus".
Postiljonen Anders Sandberg, född 1830 i Nedre Ullerud, hette vid födseln Christoffersson, tog sig namnet Sandberg omkring 1850, dog i Karlstad 1892. Bild från 1800-talet.
A T Gellerstedts akvareller, tillfällig utställning på Nordiska museet 7 april 2001. Skissl från 1800-talet. Julmarknad på Stortorget. Storkyrkan och Börshuset i bakgrunden.
Soldattorpet Styfs anlades i Voxsätter någon gång i början av 1800-talet, troligen 1818, av den indelte soldaten Per Persson Styf. Styfstorpet blev byggnadsminne 1996.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.