Vårkumla kyrka
Från 299 kr
Karats
- Fotografi -
Kyrkan, som sannolikt är den tredje i Tannåker, uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster och en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången. Ingång finns även mitt på sydsidan.
Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Bäckgatan mot öster, innan järnvägen 1920 fick sin rakare sträckning söderut. Första huset t v, var först hyreshus i början på 1900-talet och kallades Hedinska huset. Därefter hade en herr Silvander matservering där, som revs när järnvägen anlades där. Andra huset är Gerlachska stallarna och därefter bostadshuset från 1891 (revs 1977). Huset som skymtar t h är Missionskyrkan. I förgrunden ses trädgården till fastigheten Fästningsgatan 3 som togs ned på 1960-talet.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Johan Bernhard Lundberg. Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svårt att förstå Lundbergs intresse för spiritism, men f.ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle Lundberg". Se: Kjell Kolthoff "Mitt liv i naturen", sid 22 -Med en naturentusiast i västgötamarker.
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Halvenkel beckasin,( Lymnocryptes minimus) Biotop för Scolopax gallinula? Muddus xxxxxxx 13/6 26 Starrkärr med fastare tufsträngar (revlar) bevuxna med Betula nana, dvärgbjörk, Häckterräng för Scolopax gallinula af hviken ett bo med 4 oruf. Ägg fanns, där näsduken (=den vita fläcken i en dvärgbjörksrevel) blifit lagd. Plats nära intill och öster om Muddusjaure, n. om bäcken från Mudduslobbal till M-jaure, Gällivare s Norrb. Lappmark Foto E. Wibeck den 13/6 1926
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.