Runstenen invid Vårfrukyrkan i Skänninge har i likt många fall hittats i kyrkans murar. Just denna hade fram till upptäckten fungerat som tröskelsten vid kyrkans norra port. Runristaren är känd som Torkel och hans hand anses lämnat budskap på åtminstone fem runstenar i området, bland andra den välbekanta Högbystenen. Museets fotoliggare uppger bildens tillkomst till oktober 1970.
Från 299 kr
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordväst.
Henning Westerblad föddes 1848 på godset Ribbingsholm i Kullerstad. Efter faderns död 1870 inköpte modern Tvärdala herrgård i Västra Husby, vilket blev de kvarvarande familjemedlemmarnas boställe från 1873. Samma år gifte sig Henning med Augusta, född Ullman och bördig från Skänninge. Så länge modern var i livet arrenderade makarna godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordost.
Porträtt av Napoleon Curman. Från 1845 gift med Lovisa Augusta Amalia Löfgren. Samma år i tjänst som häradshövding i Söderköping. År 1850 flyttade makarna till Skänninge, där Curman utsetts till tillförordnad borgmästare. Han blev vidare ordinarie likväl belönad med Kungliga Vasaordern.
Follingegatan i Skänninge har till våra dagar mycket av sin småstadscharm bevarad. Vyn från korsningen av Bjälbogatan är lätt igenkännlig trots att flertalet mannaminnen passerat sedan bilden togs. Notera rådet som annonseras på fasaden till Follingsgatan 33 till höger. Tidlöst må sägas även för den devisen.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Porträtt av Agnes Lomell, född Engström. Från 1867 gift med färgaren, fabrikören och handlaren August Lomell. Efter att varit bosatta i Alingsås och Horn inflyttade makarna till Skänninge 1870. Där förblev de till makens bortgång 1886. Året därpå utvandrade Agnes till Amerika, dit äldste sonen tidigare flyttat.
Porträtt av makarna Nils Gustaf Fischer och Hedvig Ulrika Thollander. Han bördig från Lönsås, hon från Landeryd. Nils Gustaf var komminister i Söderköping från 1826 och i Skänninge från 1829. Vidare var paret bosatta i Östra Skrukeby, där Fischer var kyrkoherde från 1854.
Lars Åhgren föddes och växte upp i Skänninge, där fadern vid sidan av handlare var rådman. I 20-årsåldern flyttade han till Stockholm och tog i förstone tjänst som biträde hos handlare Knut Bernhard Beronius. Efter ett tiotal år blev han egen och kom tillsammans med brodern Carl driva bosättningsaffären Bröderna Åhgren vid Norrmalmstorg.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Follingegatan i Skänninge löper från Vårfrukyrkan i sydvästlig riktning tills den når Bjälbogatan. Den har uppenbarligen gamla anor. Nämnd i ett köpebrev redan år 1407, då under namnet "Falingisgatu". Bebyggelsen utmed den lite krokiga gatan har naturligtvis bytts ut sedan dess men påfallande många hus från 1700- och 1800-talen är bevarade. Follingegatan 20 är i skrivande stund ett av exemplen, även om den vackra putsfasaden senare täckts med panel. Här dokumenterad 1952.
Porträtt av läkaren Carl Nerén. Efter tjänstgöring i Stockholm, Skövde och Karlsborg erbjöds han 1860 att bli bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1876 ordinarie regementsläkare vid samma brigad. Parallellt fungerade han även som läkare vid Tranérska sjukvårdsinrättningen på Ramsfall i Torpa och som stadsläkare i Skänninge under åren 1862-1877. Vid sidan av sin läkargärning var han en framstående entomolog och en musikalisk begåvning. Från 1862 gift med Emma Carolina Borre, bördig från Åsbo.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Vy över Stora torget i Skänninge med två av stadens dominerande byggnader. Närmast rådhuset från 1770. Som så ofta i en mindre stad inrymde byggnaden verksamheter vid sidan av styrande som dömande myndigheter. På fasaden går att läsa att Östergötlands Enskilda Bank hade kontor en trappa upp. Annan information upplyser att byggnaden delvis upplåtits som skola, brandstation och telegrafstation. Bortom rådhuset reser sig den storslagna Vårfrukyrkan.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Porträtt av August Lodin. Född i Linköping år 1800 som son till medicine doktor Johan Lodin och dennes hustru Engla Carolina Wendtland. I vuxen ålder inledde August en militär karriär som kröntes med titeln auditör vid Kungliga Wendes artilleriregemente. Från 1851 logerade han på Nybble frälsegård i Vikingstad. På 1870-talet bodde han en kort tid hos släktingar på egendomen Duseborg i Gammalkil. Från 1873 till sin död 1878 hade han Skänninge som hemort.
Reprofotograferat porträtt av Josefina Wikström. Enligt påskrift gift Sundstedt. Anm: Kvinnans identitet har inte helt styrkts. Möjligtvis Josefina Wikström, född i Runtuna socken 1823 som dotter till kyrkoherde Eric Wikström och makan Anna Juliana, född Collin. I sammanhanget kan nämnas att fadern var född redan år 1756. Efter dennes död flyttade Josefina och modern till Linköping. Som Mamsell kom Josefina vidare till Skänninge och senare Ödeshög. Från 1862 gift med Carl Daniel Sundstedt (1831-1920). Död i Björkvik 1899. Korrelerar sannolikt med post PAO1715 och PAO1725.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.