Oljemålning av Thor Fagerkvist (1884-1960). Värmlandskonstnär med individualistisk prägel både i levnadssätt och måleri. Fagerkvist var vegetarian, pacifist och religiös grubblare vilket uttrycks i hans produktion. Hans liv präglades av frågor som har med bekämpandet av ondskan att göra. Många motiv hämtade han ur bibeln, ett exempel är altartavlan "Kristi förklaring" i Stora Kils kyrka. Inspirerad av bland andra Munch och Matisse. Levde i Persberg med sin mor och sina tre systrar fram till sin död. Källa: Barbro Järliden, Thor Fagerkvist - Särling och sökare i värmländsk konst, 1985.
Från 299 kr
Dekor "Rubin" Skaparen chefdekoratör EugenTrots var anställd på Gefle Porslin AB 1922-1963. Dekoren som var i produktion 1940-1958, består av handmålade spridda guldornament på bränd rubinröd glasyr. Vas modell GO 19 cm eller 22 cm, väggvas modell B rygghöjd 16 eller 19,5 cm, skål modell GA höjd 16 cm, skål modell DU 26,5x7 cm, skål modell U diameter 30,5 cm, Skål modell CD diameter och höjd 27x6,5 cm, askfat modell D diameter 8 cm, Ciggarrbägare C höjd 6,5 cm, vas modell DM höjd 14 cm.
Vy mot Linköpings station, uppförd i samband med Östra stambanans dragning till staden 1872. I Linköping, likt flertalet orter utmed statens huvudlinjer, stod Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf Edelswärd för stationens byggnadsritningar. Tiden är något av 1890-talets år. Till vänster om stationen ligger den vackra och välartikulerade fabriksbyggnaden som senare kom att ingå i en större anläggning och efter tidens produktion kallas Maskinskylten. Under bildens decennium gällde istället framställning av olika slags trävaror. Notera "vattenkiosken" invid gatukorsningen, som förutom försäljning av dricksvatten tycks som affärsidé erbjudit kioskens väggytor för affischering.
År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Bilden visar en skymt av KM 3, 1980-tal. Den stora rullen som vi ser sidan av, är just på väg att klyvas i mindre rullar. Detta görs i en s.k. rullstol. Hela den stora rullen läggs upp i ett stativ, pappersbanan dras sedan fram till själva processen där den skall klyvas med hjälp av sylvassa cirkelknivar. Klyvningen tar sedan upp till 25-30 minuter. De färdiga rullarna går sedan vidare till treans klipp, eller så skickas de till rullpaketeringen en trappa ned med hjälp av hissen man ser till vänster i bild. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Chess Brand Special Safeties" Uddevalla tändsticksfabrik påbörjade tändstickstillverkningen 1874. Grundare var Adolf P Zachau. Hans son Arthur Zachau tog över efter fadern och fabriken utvecklades till en av de större fabrikerna i landet under hans ledning. Fabriken låg mitt i Uddevalla i kvarteret Herrnhut vid Kungsgatan. STAB (Svenska Tändsticksaktiebolaget) tog över fabriken på 1920-talet. Då byggdes den så kallade Kompletten (Kompletteringsfabriken) i kvarteret Sinclair. Det var en fullt ut automatiserad produktion som då tog vid. Fabriken lades ned på hösten 1938. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vy över Järnvägsparken i Linköping med kameran riktad norrut. Vyn från Lithografens hus kan genom markörer bestämmas till våren 1906. Till vänster skymtar gaveln till det så kallade Miljonpalatset, inflyttningsklart 1898. Det iögonfallande huset i blickfånget stod klart 1895 och tycks ha tillkommit i kombinat med flera intressenter. Som nytt och en längre tid anger stadens fastighetslängd snickaren Karl August Sundberg "med flera" som ägare. Från 1903 var Östra Centralbanans Järnvägs expeditioner inrymda i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnvägs kontor. Bolaget kom vidare att köpa fastigheten. I bildens högra kant upptäcks Linköpings sockerbruk, klart för produktion 1905. Den exakta dateringen kan beläggas i avsaknaden av de så kallade järnvägsbostäderna, inflyttningsklara 1907.
Amatörfotografen Lars Fredrik "Fritz" Lovéns fotografiska kvarlåtenskap är lyckligtvis bevarad och skänkt till Östergötlands museum. Sannolikt var det inte Lovéns tanke att hans fotografier skulle leva vidare och spridas långt efter sin död. Som ofta med en privat produktion saknar bilderna önskvärd information. Detta motiv är ett av flera exempel som svårligen låter sig lokaliseras. Lyckligtvis finns hängivna lokalhistoriker till vår hjälp och den nu kända miljön kan presenteras som trädgårdsinteriör från Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret var redan tidigare givet, 1929. Gårdens gatuhus utmed Ågatan kom att nedmonteras 1949 och bli första hus att uppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Bildens enklare byggnader låg i trädgården och kom att behandlas mindre pietetsfullt och revs i det beskrivna sammanhanget. Huset med brokig fasad bar upplysningsvis en spännande historia nära förbunden med nykterhetsrörelsens tidiga historia i Linköping.
Gefle Bryggeri AB, även kallat Gustafsbro bryggeri, grundades 1856 av Hans Wilhelm Eckhoff, August Lundeberg och Gustaf Adolf Elfstrand. De första åren bayerskt öl och svagdricka, från 1881 även pilsner och iskällardricka. Produktion av läskedrycker började 1900. Bryggeriet hade en tid försäljning över Norrland och Dalarna genom filialer. Gustafsbroöl var välkänt ända upp till Haparanda. Vid förvärv av ett strandområde vid Gavleån ingick rätt till laxfiske, bolaget tillgodogjorde sig så länge laxen gick till. Till minne av detta hade Gefle Bryggeri en silverlax på många av sina etiketter. 1920 byggdes en disponentbostad som ännu står kvar intill Gavlebron. Redan 1910 föreslog Gefle Bryggeri sammanslagning av bryggerierna i Gävle, men detta kom inte till stånd förrän 1942 då Gefle Förenade Bryggerier AB bildades. Gefle Bryggeri Aktiebolag, Gustafsbro 1857-1927
'Vy från Bragebacken och ut mot Slottsskogsvallen och Änggården. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5010. Bildtext där: :: Bragebacken har varit Göteborgs enda skidhoppsbacke sedan 1902 då den först stod klar. Den äldre bilden är tagen av Göteborgs Illustrationsbyrå någon gång efter 1923, då backen byggdes om. Detta gjordes eftersom det skedde en snabb utveckling inom skidhoppningen vid denna tid. Samtidigt byggdes även rejäla läktare i granit, vilka syns tydligt på den nytagna bilden. Året innan hade Slottsskogsvallen invigts. Denna till höger i bild och där sker sedan många år start och målgång för Göteborgsvarvet. Nedanför backen går Margretebergsgatan och på andra sidan låg lägenheten Margreteberg, till höger på gamla bilden. :: :: Idag är hopptornet gräsbevuxet liksom läktarna som inte längre fylls av skidhoppstävlingars åskådare. Numera fungerar bragebacken främst som utsiktspunkt och pulkabacke. Frisbeegolfbanan är placerad i dess omgivning.'
'Vy med Karlsrodammen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 4984. Bildtext där: :: Den äldre bilden togs troligen före sekelskiftet 1900 av Lydia Boström. Personen som sitter på bänken längs Karlsrodammen har god utsikt åt alla håll. Skansen Kronan tronar i fonden utan någon skymmande bebyggelse. Längs vattendraget växer solitära träd och Slottsskogen ger ett mycket öppet intryck från denna vinkel. Under åren har Karlsrodammen ändrat form och sträckning något och därför blev det svårt att hitta exakt samma punkt för fotografering. :: :: Dagens vy uppvisar en lummigare inramning av vattnet, kontrasten mellan då och nu ökar också på grund av den äldre bildens outslagna löv. Men buskar och sly har växt upp mellan träden och skapar en mer sluten vy.'
Detta klassiska visitkortalbum av mindre format är inbunden i präglad läder med messinglås. De tjocka kartongsidorna med guldkant har fickor för att skjuta in ett visitkort per sida, den dekorativa tryckta ramen är enkelt utformat. Albumet är ett tidigt exemplar ur engelsk eller amerikansk produktion med fotografier från 1860-talet. På första sida finns en påskrift på engelska - "The Photografic Album". Eftersom bilderna på de första sidorna visar medlemmar av familjen Ridderhjerta härstammar albumet förmodligen från denna familj som på den tiden var bosatt på Saint Barthélemy. Hur den kom till ägo av Kurt Nissen som skänkte den till Museet är inte dokumenterat. Dock var hans släkting Rudolf Nissen sjöofficer på fregatten Vanadis som hämtade hem öns invånare till Sverige år 1878.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Under den Aschanska perioden på Klafreströms bruk byggdes herrgården. Det var bergsrådet Johan Lorentz Aschan som lät bygga det stora huset till sin son och namne, ryttmästare Johans Lorentz Aschan. Arbetet påbörjades i maj 1832. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.