Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Från 299 kr
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Allt ser ut att vara förberett för tillverkning av potatismjöl och gryn. Dock tycks själva råvaran saknas, men den får antas vara på väg från annat håll. De stora karen ska fyllas med potatisriv som läggs i blöt och silas i omgångar tills stärkelsen kan skäras i bitar och torkas. Personerna på bilden har inte identifierats, men platsen är trädgården till Viby Källgård.
Ulvåsa slott i Ekebyborna socken. Under 1740-talet lät dåvarande ägaren Gabriel Ribbing uppföra en andra våning på platsen för en tidigare sätesbyggnad. Slottet fick vidare sin nuvarande nyklassicistiska gestaltning under 1800-talets första år genom att greve Carl Edvard Gyldenstolpe lät uppföra en tredje våning. Vy från söder.
Vid Motala ströms fall i Malfors har kraften nyttjats för vattendriven mäld och såg under långliga tider. Här den beskrivna platsen omkring 1925 då ny tid brutit in och elkraft blivit det nydanande energislaget. Kraftverket tjänade Cloettas fabriksanläggning längre upp i backen ur bilden. Till höger Strömbron som under 1930-talet kom att ersättas med ny överfart längre nedströms.
Någon kilometer söder om Björkfors utefter en den smala och krokiga vägen mot Hycklinge ligger Hagla gravfält. Ett 30 x 50 meter stort område med bland annat elva resta stenar. Sommaren 1904 fick platsen fotograf Didrik von Essen att stanna till för denna vy.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den identifierade ynglingen länst till vänster. Han heter Johannes Peterzén och är född i Danmark 1869. Med tiden kommer han att bli grosshandlare staden och även vice konsul.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Ett kamratligt gäng, udda utrustade med både munklaver, fiol och hagelbössor, har samlats för en glad stund. Platsen är sannolikt Sankt Anna i den östgötska skärgården. Bland kamraterna har bröderna Valdemar och Gustaf Nilsson från Trärum i Skällviks socken kunnat identifieras.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Klosterkyrkan i Varnhem. Varnhems klosterkyrka daterar från 1150-talet. På platsen för kyrkan finns också de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Mellan 1918-1923 genomfördes stor renovering. Då fann man Birger Jarls grav vilkens autencitet berkäftades i en omfattande arkeologisk undersökning 2002.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.