fotografi
Från 299 kr
Mathilda Ranch firar 25-år som professionell fotograf den 25 maj 1907. Här poserar hon bland presenter och blomster i ateljén. Bland gåvorna märks en modell av ateljén i Varberg, en långsmal docka i smårutig kostym, textilier, en klocka i empirstil och en stor palett till höger med hennes initialer. Utöver olika buketter och blomsterarrangemang står krukor med hortensia respektive rhododendron till vänster.
En grupp kvinnor och en man samlade i småskolan i Sällstorp. Kanske firas någon eller något då det står krukor med hyacinter och narcisser på golvet. Kvinnan som sitter närmast blommorna är Bertha Engström som undervisar i skolan. Hennes systrar sitter längst fram, Constance Engström till höger, som är folkskollärare i socknen, och Fredrika Engström till vänster. (Se även bild nr GEB273)
Exteriörbild av Simlångsdalens Gästgivaregård. Byggnaden har valmat mansardtak med entrén i en liten utbyggnad. Ovanför denna sitter en fasadskylt, "Gästgivaregården". Tomten hägnas av en stenmur som vinklas vid infartsöppningen, flankerad med krukor på fot. På ömse sidor är rabatter anlagda i murhörnen. Framför byggnaden är en gårdsrundel anlagd med flaggstång mitt i rabatten.
Byggmästare Johan Sörén med sina barn; Gustav, Allan, Lizzy och Ulla. En man sitter i sin fåtölj i vardagsrummet omgiven av sina fyra, vuxna barn. Mannen har troligen fyllt år för vardagsrummet är fullt av blommor, i vaser, korgar och krukor.
fotografi, photograph
Ett par sitter vid ett stort bord på små hjul i finrummet. Han håller i en tenn- eller silverbägare, som nog just tagits ut ur jugendskänken där ena dörren står öppen. Hon sitter med ett häfte vid andra kortsidan, omgiven av vårblommor som narcisser och hyacinter i krukor. Bordsduken är tjock och försedd med långa fransar och en takkrona för både fotogen och ljus hänger däröver. (Mannen ser ut att vara en av nämndemännen i Viske häradsrätt som ses på bildnr GEA094)
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
"Kråkan", Kråkliden - Kvarnbygatans branta stigning från Gamla Torget upp mot Stensjöbacke, år 1973. Backen kallades förr Kråkan eller Kråkliden. Namnet Kråkan anses ha kommit av Kråkberget, som var en bergklack uppe i Mölndals ström. Om där var en samlingsplats för byns kråkor, vet man inte, men backen utmed strömmen kallades allmänt Mölndals Kråka. Kråkan var brant, och hästarna fick vara väl skodda för att kunna få kraft att dra de tunga lassen uppför den branta backen. I förgrunden till vänster syns Götiska Förbundets skola som anlades år 1824 och under många år var byns folkskola. Senare blev skolan högre folkskola. Byggnaden skall bevaras som kulturminnesmärke från gången tid. Till höger ligger f.d. Delbancos oljeslageri, där man förr tillverkade linolja som användes vid målning.
Sop-pressen i Kärra. Soppressen i Kärra tar emot alla sopor och allt hushållsavfall från Mölndals kommun. Avfallet föres med särskilda sopbilar hit till Kärra. Här tippar bilarna av sin last i övre delen av byggnaden, som du ser på bilden. Avfallet glider ned i en soppress. Där pressas soporna samman till stora balar, som sedan forslas bort för att brännas upp. Detta sätt att oskadliggöra avfallet är bra ur hygienisk synpunkt. Förr forslades soporna och hushållsavfallet till "Tippen på Kikås" men det var inte alls lämpligt, och dessutom spreds en obehaglig stank och lukt vida omkring. En mängd råttor, kråkor, måsar och flugor drogs till tippen. Dessa levde på avfallet. Genom tillkomsten av soppressen i Kärra har ovan nämnda olägenheter helt försvunnit. Vid pressen finns inga råttor, och någon obehaglig lukt kan knappast märkas där.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.