"Drottning Victorias lapphem". En grupp samer sitter på förstutrappan till sjukhemmet. Sittande upptill t.v. Elii Tornensis. 1922 invigdes Drottning Victorias lapphem i Karesuando, med tio platser. De särskilda ålderdomshemmen för samer var avsedda för äldre renskötare som var för sjuka för att kunna följa sina familjer på flyttningarna mellan sommar- och vintervistena.
Från 299 kr
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Stillhet i ett allt som oftast livligt Roxenbaden. Utmed sjön Roxen norra strand började under det sena 1800-talet välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Färden mellan staden och deras sommarvisten gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. För mer privat bruk anlades enklare spänger ut över det långgrunda vattenbrynet, här kompletterat med en badhytt.
Motiv från Sandvik 1898. Vid Sandviks brygga har ett segelfartyg lagt till och lossar sin last. Vid tiden för bilden och ett á två decennium framåt blev det populärt bland välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer i området. Roxenbaden kom till med ökat behov av dylika godstransporter bilden visar.
Utmed sjön Roxen norra strand runt Sandvik, började under det sena 1800-talet välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. För mer privat bruk anlades enklare spänger ut över det långgrunda vattenbrynet, som med anledning av bad och båtliv kom att få namnet Roxenbaden.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Personal och familjer vid UGJ vid Stora Hallen i Älvkarleö. Bilden fotograferad mellan år 1900-1905. Bilden är daterad genom att Stora Hallen byggdes år 1900, och unionen med Norge upplöstes 1905. Nere till vänster i bild står en pojke med en unionsflagga. VD Magnus Fick vid UGJ slutade år 1909.
En gruppbild på Orfeus Körsällskap med familjer. Långbord med mat och dryck är framdukat på gräset. I bakre raden: Mats Bergling (1), Helge Ottosson (5), Åke Axelsson (6), Karl Bergling (9). Mellersta raden: August Andersson (1). Främre raden: Karl-Erik Bergling (3), Karin Widegren (4), Frej Ottosson (10), Gösta Bergling (13),
Kvarteret Östra Sand (Östra Storgatan nr 97 - 107) i Jönköping. Här bodde flera familjer som livnärde sig på fiske, men två smeder C. A. Andersson och C. R. Söderström, ägde också fastigheter i kvarteret. I bakgrunden syns på höjden Rosenlunds herrgård och till vänster därom herrgårdens ekonomibyggnader.
Matsalen, omkring 1930 Byggnaden sedd från kasernvakten (by 008). Matsalen hade ingångar på gavlarna och utgång på långsidan. Vid sidan av utgången syns dörren som döljer trappan upp till vinden. På vinden förvarades torra livsmedel. Förmodligen skedde också livsmedelsförsäljningen här. Underofficerarna och maskinpersonalen med familjer som bodde på regementet köpte ofta all sin mat här. Byggnad K0074.009
Kårchefen major Nils Slåtte, slumstationens föreståndarinna, major Berta Norlander och divisionschefen brigadör David Eriksson. Bakom dem står kapten Valborg Bengtsson och adjutant Vivi Lundqvist - på Frälsningsarméns adventfest med utdelning av presentkort till "barnrika familjer och åldringar i små omständigheter", S:t Persgatan 20
Grupp 16 personer i trädgården. Carl Johan Johansson (Sam Lindskogs far), född 1836-04-10 i Almby. Han är den äldre stående mannen. Med på bilden finns även Sam Lindskog, längst till höger. Den andra mannen från vänster är Sams bror Axel Conrad, som flyttade till USA år 1901. Övriga personer på bilden är Sams styvmor, syskon, halvsyskon med familjer. Bilden tagen troligen före 1902.
'Graf Otto Zedlitz, sittande i gräset med 1 hund och ev. 1 räv i famnen. :: :: Text på vykortet:'' To..n..? 1925-12-31. Herr Professor! Jag ber få tacka för Edert vackert vykort från Slottsskogsmuseet samt vänliga hälsningar. Jag frambär mina hjärtliga önskningar för ett Gott Nytt År för Professorn samt hela hans familjer! Jag hoppas få komma dit rätt så snart. Eder tillgivne O. Zedlitz.'
Wargöns AB. Tvättstugan tillhörande Wargöns AB. Bruket höll sig med en imponerande tvättstuga, som drevs med överskottsånga från bruket. Den klarade behovet av tvätt, strykning och mangling för 500 familjer, som hade rätt och möjlighet att utnyttja anläggningen. Årskapaciteten var 100 ton. Tvättstugan, som låg i hörnet vid parkeringen byggdes 1942 och avvecklades på 1960-talet. Henning Jonsson var tvättmästare. Källa: Wargön - människorna & bruket.
Familjer från gårdarna på Högen och Livered är på släktträff hos "Sjömans" vid Solsten i Råda år 1947. Bakre raden: Ulla Fredriksson, John Fredriksson, Agnes Mattsson, Svea Andersson/Solsten, Inger Esaiasson, Elsa Majkvist, Lillian Liljeström. Mittraden: Signe, Johan Hansson, Ellen Andersson, Alma Mattsson, Hulda Hansson. Nedre raden: Kim Andersson med Helge F, Stina Andersson med Leif Andersson, Gullan Blomqvist och Arne Andersson.
Det foto är taget vid en arbetsplatsdag för de anställda med familjer som gick runt i kontor samt verkstäder för att bekanta sig med partnerns arbetsliv. Fotot föreställer att man vid NC-maskin framställde äggkoppar i rostfritt/syrafast stål som de besökande fick med sig hem en per person.
Det foto är taget vid en arbetsplatsdag p[ Scanpumo i Kroksl'tt för de anställda med familjer som gick runt i kontor samt verkstäder för att bekanta sig med partnerns arbetsliv. Fotot föreställer att man vid NC-maskin framställde äggkoppar i rostfritt/syrafast stål som de besökande fick med sig hem en per person.
Centralstationen i Stockholm. Nio tyska och österrikiska ensamstående barn under 6 år kom på torsdagskvällen den 6 mars 1952 till Stockholm. De omhändertogs av Rädda Barnen för att sedan adopteras av svenska familjer. I bildens mitt den tyska vårdarinnan Elli Schulz
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.