Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen på K 3 7/6 1937. Här en del av deltagarna från Göteborg vid passerandet av järnvägsövergången väster K 3 kasern. I främre ledet (med paraply) ordförande för Göteborgsavdelningen ryttmästare på reservstat Henning Krafft (född 1885) .
Från 299 kr
Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen vid K 3 7/6 1937. (Det deltog 250 livhusarer från Göteborg med ordf. ryttm. Henning Krafft i täten och 100 livhusarer från Stockholm med ryttm. T H Grill som färdledare. Extratåg var anordnade från såväl Göteborg som Stockholm). Här avlämning till sekundchefen överste K H Palmstierna.
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Jakob Söderlund och sonhustrun Lina verkar helt omedvetna om att Masse tänke fotografera dem. Söderlund är gammal, 79, och sliten, liksom hans klädbonad. Inte heller här får man någon uppfattning om hur skörden blev. Se Bild 131. Bilden är troligen tagen mot Hallsarve beteshage vid nära kanten av Lausbackar.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en god uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bildpunkternas läge å näthinnan efter äldre (a) och nyare uppfattning (b)# den förra ger alltid, den senare i vissa lägen avståndsskillnad.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, boet har tagits bort och monterats på träställning. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig.2. Boet efter montering på Naturhistoriska museet. Genom att jämföra läget av träbalken a på denna bild och samma balk på fig.1 får man en uppfattning om orienteringen.'' :: :: Fotonr. 4723-4728 har samma motiv. :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-3.'
Utdrag ur Svenska Konstnärer, Biografisk handbok VäBo Förlag, Vännersborg, Vännersborg 1990. Blackstadius, Johan Zacharias, målare f. i Falkenberg 1816, d. i Stockholm 1898. Han studerade i Paris och Italien samt blev lärare vid tekn. skolan i Stockholm. B målade porträtt, historiska motiv, genre bilder och altartavlor, vanl. något "torra" i färg och uppfattning. Nämnas må Biskop Sigfrid döper i Götaland (Nord. museet). ett par arb. av honom finns i N.M. Finns mer att läsa under mappen Forskning i denna dator. Reprofotografier är tagna ur Georg Nordensvan: Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, Stockholm 1892.
När Volvo Kalmarverken skulle byggas ställdes denna modell ut på stadshuset så att Kalmars befolkning skulle få en uppfattning om hur fabriken skulle se ut. Volvo Kalmarverken var banbrytande genom att byta ut det löpande bandet mot fasta stationer där arbetslag byggde mer på varje bil. Trots detta blev fabriken bara 20 år. Den invigdes 1974 och lades ner 1994. Idag rymmer den Liljas bilhall, Kalmar läns museums magasin och ett antal kontorsföretag. Runt Volvobyggnaden har ett stort köpcentrum växt fram med IKEA i spetsen. Kalmars nya fotbollsarena; Guldfågeln arena, ligger också strax intill.
Sommaren 1925 besökte Östergötlands museums utsände Hägerstads ödekyrka för en antikvarisk undersökning. Kyrkobyggnaden hade låtits förfalla sedan församlingens nya kyrka invigts 1866 och nu hade sönderfallet nått kritiska nivåer. Under 1930-talet kom en viss upprustning av ruinen att genomföras och byggnaden sattes bland andra insater under tak. I senare tid har ruinen genomgått en mer omfattande restaurering och fungerar sedan 1978 åter som gudstjänstlokal. Från undersökningens något undermåliga fotografier får vi en uppfattning om hur ruinen tog sig ut före 1930-talets åtgärder. Här kyrkoruinens södra fasad.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, närbild på boet. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Boet nedfallet i källaren sedan det lossnat i sina fästen. Pilarna ger en uppfattning om hur boet ursprungligen suttit. I taket och på väggen till höger framträder spår efter boets kittytor. Nedtill till höger ett stycke som brutis loss när boet föll ned.'' :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-9. Samma motiv som fotonr. 5086:3.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.