Den frilagda fasaden på Bastion Carolus norra flank, framtagen vid en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I muren syns spår efter de sättningar som ledde till sprickbildningar och ras i byggnaden.
Från 299 kr
Översiktsbild av bastion Carolus frilagda norra flank, framkommen vid en arkeogisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Stora delar av de murpartier som syns på bilden har bevarats och finns i ruinkällaren i Riksbyggens hus som uppfördes på platsen efter att undersökningen var klar.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Sandstenskvader i det nordöstra hörnet av Bastion Carolus, som framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Den mjuka stenen har spruckit pågrund av sättningar som kadat byggnaden.
Översikstbild över undersökningsytan vid kvarteret Apeln i centrala Jönköping. På platsen genomfördes en stor arkeologisk undersökning 2003 och 2004.
Ett fundament till en ässja och arbetsbänk hörande till ett gjuteri som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Gjuteriet uppfördes omkring sekelskiftet 1700.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
En dubbel syllstensrad påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den dubbla raden visar att huset har renoverats under 1800-talet.
Pålar till en brygga eller sjöbod mot Munksjön. Påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping.
En husgrund med inbyggd källare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Byggnaden hade varit bruk under 1600-talet.
Resterna efter en förrådsbyggnad med brygga, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Byggnaden har använts under 1700-talet.
Ett långhus som framkommit vid en arkeologisk undersökning i Råby, Skärstad socken i Jönköpings kommun. De höga käpparna markerar var de takbärande stolparna till huset har stått. Dateringsresultaten från huset var varierat och visade att huset antingen kan höra till förromersk järnålder eller mellersta bronsålder.
Resterna efter ett långhus som framkom vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar de takbärande stolparna och till vänster i bild syns även en rad med väggstolphål, markerade med gula pinnar. Huset på bilden fick ett dateringsspann mellan 70 - 330 e.Kr., d.v.s. romersk järnålder.
Resterna efter ett långhus från järnåldern, påträffat vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar var takbärande stolphål har undersökts. Huset på bilden daterades till mellan 80 - 340 e.Kr, d.v.s. romersk järnålder.
Golvytan efter ett stall, hus 359, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Huset har bestått av två rum samt ett portlider. Huset uppfördes under första halvan av 1600-talet.
Detalj från altaruppsatsen i Brahekyrkan på Visingsö, Jönköpings kommun. Bilden visar en ängel på altaruppsatsens krön, efter konservering.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
En delvis undersökt ugn påträffad vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. Ugnen har varit nedgrävd för att användas för s.k. reduktionsbränning, och kan ha haft till syfte att bränna keramik. Den daterades till 410-200 f.Kr., d.v.s. förromersk järnålder.
Exteriör, Hjärtlanda kyrka och klockstapel, Hjärtlanda socken i Sävsjö kommun.
Tre skålgropsstenar som hittats i samband med en arkeologisk undersökning av ett gravfält inom fastigheten Åsen 1:2 på Hedenstorp väster om Jönköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.