1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Från 299 kr
Biografen Palladium. Fasad mot Larmgatan - Norra Långgatan. I fastigheten har tidigare bl a varit skola. Sedan bion lade ner har det varit butik och restaurang i fastigheten. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Kv Laken och Laxen, byggnation. Husflytt till Strandgatan När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
En parstuga från kvarten Laken/Laxen. När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Klistring av inläggssula. Text från inventering " På bilden är det Ninell Söderlund som i klistringsmaskinen bestryker inläggssulor med klister. Dessa läggs sedan att i viss mån torka på det galler hon har framför sig innan de läggs på plats i skon".
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gårdssidan av "Olins-längorna"
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gaveln på en av de s.k. "Olinslängorna" på Hindsbogatan
utbildning, expedition, tak, lokal, bod, byggnad, vårdhall, parkeringsplats, verkstad, tälttork, spolhall, skärmtak, förråd
Bilden visar bron över Emån nedströms Järnsjön. Konungsbro vid Ry i Järdhe socken nämns första gången 22 juli 1612 i ett brev som Gustav II Adolf skrev till sin mor. Här utkämpade han en av sina första strider med danskarna. Enligt en inventering på 1940-talet var bron 75 meter lång, bestående av 11 spann. Södra delen av bron var redan då raserad, man ansåg att minst två spann härmed hade försvunnit. Vid kraftstationsbyggande i Nyboholm och muddringsarbeten i Emån lades schaktningsmassor på båda sidor om bron. Därför är nu endast ett fåtal av brovalven synliga. (http://www.hultsfred.se/templates/Page.aspx?id=762)
Inmontering av reningskistor, ca 1940
Göta Lejon inmontering av bardisk
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.