Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Från 299 kr
Vykort med information på baksidan. Interiör av dåvarande Hallands museums ryggåsstuga i Halmstad med en scen där en kvinna sitter vid dukat bord i juletid. Till vänster står en stor halmbock och på bordet står stakar med många stöpta ljus. Stugan är dragen med textilier och målade bonader.
Brevkort, "Tivoli (Ryggåsstugan) Halmstad." Tivoliparken utvecklades som nöjesområde successivt från 1840-talet. Hallands Museum flyttade år 1902 denna gamla ryggåsstuga med inventarier och utrustning till nedre Tivoli. Ett äkta par blev boende där och ciceroner för stugbesökare i parken. Ryggåsstugan återfördes senare till Harplinge och togs i bruk som hembygdsgård.
Från August Bondesons fotosamling. Anteckning på fotografiets baksida: "Parti af Halmstad Tivoli", alltså Tivoliparken som etablerades på 1840-talet, numera kallad Norre Katts park. På fotot syns en grupp kvinnor och barn vid paviljongen. Vid kullens fot ligger en berså till vänster och en lövsal till höger.
Brevkort, "Halmstad." daterat 6/11 1902. Kolorerat flermotivskort där motiven är tecknat inramade: Nissan; Järnvägsbron; Norreport. Den som undertecknaren Axel Ekelund var elev till är adressaten filosofie doktor Otto Anderberg (f 1864), läroverksadjunkt i Varberg men som bodde på Stigbergsliden i Göteborg vid tiden. Nere till vänster är kortet signerat med en fyrklöver och P A.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Vykort, "Från Utställningen i Halmstad 1912.", röd text. Vy från tågspåret över Nissan mot området för Hantverks-, industri- och slöjdutställningen, invigd i juni av Kung Gustaf V. Utställningen byggdes i den nordvästra delen av Tivoliparken där stadsträdgårdsmästaren tidigare haft en handelsträdgård och fruktodling. Efter utställningen revs dess byggnader och Tivoliparken döptes om till Norre Katts park.
Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Tivoli som troligen var uppställt i samband med en större utställning i Halmstad. Till vänster en karusell, i mitten ett torn med rutschbana och i bakgrunden en berg-och-dal-bana.
Byte till ny bro över Nissan i Halmstad. Statens Järnvägar, SJ B 1142. Enligt normalplanen tidtabell 1 1927 var tågets sammansättningen: lok, D01, BC07, C0 (NSB eller DJ), AB03a (SJ eller NSB), BC0 (BJ eller DJ), Bp (BJ), CF02. TT.
Brevkort, "Fattighuset och Skolhuset å Öster. Mellan järnvägsstationen och Nissans östra strand växte en av Halmstads äldre stadsdelar fram i början av 1900-talet. Den begränsas av Strandgatan, Stationsgatan och Viktoriagatan och kallas idag Östra förstaden.
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
Fröllinge och Varberg. 12 st. Kopierade.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
En av ingångarna till Halmstads Sparbank, vid Stortorget i Halmstad. Huset uppfördes i rött tegel och sandsten 1912-14, efter ritningar av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.