Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Den forna handelsgården Hunnebergsgatan 22 inköptes av Linköpings stad 1956. Ett uttalat motiv var att åtminstone bevara gatuhuset, men underhållet kom likväl att eftersättas. Fotoåret 1961 visar husets dåvarande skick som ytterligare kom att försämras och vid mitten av 1970-talet nå en diskussion om rivning. Gården räddades dock genom ett privat initiativ. År 1977 köptes gården av revisorn Curt Sjödell. Köpeskillingen var en krona och under sakkunning hjälp restaurerades gårdens hus till sin forna glans och färgsättning. Gatuhuset var ursprungligen uppfört 1857 och gårdens äldre benämning "Markska gården" var hämtad från den senare ägarfamilgen Marks von Würtenberg.
Ett glasnegativ där emulsionen (bildytan) oroväckande släppt från materialet. Bilden är hämtad ur bygdefotografen Emil Durlings samling och lyckligtvis är motivets centrala delar intakta. Den togs år 1897, sannolikt i trädgården till makarna Allan Lindhé och Hanna Dahlgrens bostad Ramsdal i S:t Anna. De sitter vända mot oss vid bordets långsida. Fotografen har själv kommit med och sitter till höger om paret. Kvinnan vid bordsänden är fotografens syster Hedvig Durling och grabbarna hennes söner Sigurd, Uno och Arne. Måhända stod fadern Karl Johan Hallin bakom kameran.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Den spånklädda timmerkyrkan från 1400-talets senare del är en av Sveriges få bevarade medeltida träkyrkor. Den förlängdes mot öster med ett tresidigt kor 1684. Sakristian byggdes 1705 och takryttaren 1735. Interiören har takmålningar från 1757. Altaruppsatsen härrör från 1696. Ett triumfkrucifix och ett Mariaskåp härrör från 1200-talet liksom dopfunten av täljsten. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=351766 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.