Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Från 299 kr
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här pågår utgrävning av den västra vallgraven.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här pågår utgrävning av den södra vallgraven.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
En nyckel i järn, funnen vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Beskrivs som krokformad nyckel med bärring, tillverkad av en rektangulär järnten. Fynd nummer JM.55938:81.
Fynd gjorda vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i vaggeryds kommun. Fynden kom från en brandgrop, och är ett urval. Fyndnummer JM.55938:110 (bältesbeslag), :154 (bältesring), :132 (sölja), :158 (rembeslag), :143 (remlöpare), :157 och 144 (hake).
Tre män står vid sållen och söker efter fynd i jordmassor från den mellersta vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningarna där sommaren 1932. Martin Lindstedt och folkskollärare Gösta Rosengren står vid det vänstra sållet och fil. stud. Walter Fredriksson vid det högra. Massorna hade grävts upp vintern 1931 och lagts upp på den inre vallen för att torka.
Tre skolpojkar letar efter fynd i jordmassor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1935. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och jordmassorna hade grävst upp från vallgraven föregående vinter och lagts på den inre vallen för att torka.
Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlström går igenom fynd från de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Vid sin sida har han sin närmaste medarbetare, fil. stud., senare fil.kand. Anders Lindahl. De sitter inne i lusthuset på toppen av borgkullen, vilket fungerade som fältkontor.
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.