Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Från 299 kr
Fru Sara Beata Pettersson, född Bengtsdotter i Södra Lundby. Född 1831 på Trogared i S Ving. Hon gifte sig med Anders Pettersson som var inspektor på S Lundby herrgård. De fick 8 barn. Efter Anders död 1886 forts Beata sköta herrgården tills m sonen Ernst Mauritz som blev ny inspektor. Beata levde till 1915. Hennes dotter Beda blev Sveriges första hemkonsulent. Hennes son Fridolf var en riktig äventyrare som for omkring i Afrika och Sydamerika. Beata och Anders ligger begravda på den lilla kyrkogården vid S Lundby kyrka, stenen finns ännu kvar.
Beatelund. Ursprungligen två egendomar, Stora och Lilla Korsnäs. Stora Korsnäs innehades i början av 1560-talet av Tonies Bengtsson. 1719 brändes godset ned av ryssarna. Ägaren Bror Rålamb var fånge i Sibirien. Efter frigörelsen kom han hem och dog som landshövding i Österbotten år 1734. Hans dotter gifte sig med en Cederström. Gården var sedan i samma släkt under många decennier. Den siste Cederström på Beatelund var Anders Cederström som hade gårdarna Beatelund, Bergvik, Brunn, Brunnsnäs, Södra Ävlinge och Enkärret. Karl Frisk köpte Beatelund 1917. 1932 uppfördes arrendatorbostad och ladugård. Beatelund inköptes 1935 av ingenjör Sten Westerberg. Han hade 1923 köpt slott och trädgård. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger strandskatans 2 olivgula ägg med stora svarta och grå ytfläckar. Honan har dekorerat boet med snäckskal och på bilden syns även ben-knotor. :: Bilden togs på 33 cm avstånd. Boet låg på Västra stranden. Den 20 maj 1945 fann jag samma fågelbo. Om det är far och mor eller dotter och son, som häckar det vet jag inte.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Porträtt av mamsell Charlotta Torling. Född i Linköping 1777 som dotter till knappmakaren och sedermera rådmannen Johan Torling och dennes maka Lovisa Ulrika Forsman. Familjen ägde en gård med verkstad på adressen Nygatan 34. Utöver familjen beboddes gården av gesäller, lärljungar och lärpojkar. Rörelsen tycks varit betydande, men avvecklades efter mästare Torlings död 1812. Efter att moder avlidit 1825 bodde Charlotta kvar med sin två år yngre syster Hedvig Eva. Båda var ogifta och skulle så förbli livet ut. Charlotta avled på gården i decembers sista dagar 1881. Hon hade då nått den imponerande åldern av 104 år, tio månader och nio dagar.
Avslutningslunch för Instruktörsskola 2 vid regementets Livkomp 1972 Bild 1: Fr.v. fj Lars Liljenstolpe, fu Tommy Jannerstad och bakom honom Lena Carlsson, (dotter till husmor på uoffmässen) senare husmor på KA 1. Bild 2: Skolledningen avtackas. Sittande fu Bengt-Erik Larsson, stående förvaltare Arne Ljungsberg, kn Ola Ericsson, fj Lars Liljenstolpe, öfu Bengt-Arle Berg (P 18), fu Torbjörn Cairén och fu Tommy Jannerstad. Bild 3-4: Ordföranden för underbefälsföreningen, rustm Erhard W Isacsson håller tal. Bild 5-6: Regch öv Colliander delar ut betyg till eleverna.
Hulda Magnussons storfamilj Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Troligen Huldas bröder Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, och stående längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Hulda Anderssons storfamilj. Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas bröder Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.