Matsalen på andra våningen åt norr. I fonden två 1600-talsstolar och ett 1600-talsskåp. Möblemang i övrigt sent 1800-tal. På väggen 39 porträtt av officerskåren vid Finska artilleriet. General Björnstjerna var en tid befälhavare för Finska artilleriet och erhöll dessa porträtt i gåva. Målade av Wilhelm Thelning i Helsingfors 1801. Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund.
Från 299 kr
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
"Backåkers" i Sörbo. Från vänster: Jonas, född 1887, Lars född 1888, Karin född 1866, Theodor född den 17 september 1893 och död den 7 september 1975 samt Johan Jonsson, född 1827. Johan Jonsson gifte sig med Anna Jansdotter (född 1818, död 1881) från "Utigårds" i Östansjö. Hon var hans första hustru och var syster till Hans Jansson. Johan och Anna förblev barnlösa. De byggde och köpte "Berget" (Lindbergs) i Östansjö av Hans Larsson från "Oppigårds" i Östansjö. Johan Jonsson sålde sedan till målaren Per Lindberg och hans hustru Anna år 1889. Johan Jonsson var farfar till Gunnar Backåker i Sörbo. Han flyttade till "Backåkers" i Sörbo efter det att han sålt "Berget" i Östansjö.
I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.
2002-01-30, AS. Bourn James William. Född den 9/10-1849, Göteborg. Död 5/8-1917 i Stysjö sn. Västergötland. Mellan åren 1863-65 arbetade "gossen" Bourn som lärling hos von Boeckmann i Stockholm och som "Monatsdräng" i Göteborg hos samme von Boeckmann. Den egna fotofirman etablerar han 1876 med adressen Nya Alléen 96, (denna bild är tagen där).1886 flyttar han ateljén till Kungsgatan 47, och där var rörelsen kvar tills att den upphör 1929. (Då har sonen Carl David bedrivit verk samheten efter faderns död). James Bourn var en duktig fotograf med stor kundkrets, och den stora negativsamlingen finns till största delen bevarad hos nuvarande Göteborgs stadsmuseum. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
"Blinde Ludde". Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Född och i huvudsak uppvuxen i Västra Ed fann Alfred Nilsson sin första teologiska tjänst som vice pastor i Södra Vi 1871. Året därpå förflyttades han till Västra Eneby och vidare till Drothem. Från 1876 avancerad till komminister i Linköpings landsförsamling S:t Lars. I 40-årsåldern gift med Elin Odencrantz, bördig från Stockholm. Äktenskapet varade i knappa tre år, ändat av Alfred Nilssons död 1887. Här uppskattningsvis porträtterad vid 1870-talets första hälft.
Kungsgådens herrgård i Ovansjö. Bostad för Per Eriksson och Hedvig Ulfsparre. 1925 köptes Kungsgården av brukspatronen i Hofors, Per Eriksson. Den framstående industrimannen hade ett starkt intresse för jordbruk vilket tog sig i uttryck i anläggningen omkring gården. Efter brukspatron Erikssons död 1928 övergick Kungsgården till fröken Hedvig Ulfsparre. Genom hennes testamente kom egendomen i slutet av 1967 att försäljas till Gävleborgs läns hushållningssällskap. Sällskapet hade sedan 1949 arrenderat åkerjorden och uppfört en studiegård i avsikt att här koncentrera sin kursverksamhet.
Porträtt av makarna Alfred och Ida Lönngren, född Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda, där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst. 1890-tal.
Lektor Ludvig Lindroth i ungefärlig tid för sitt giftemål med Louise af Burén 1872. Lindroth var då sedan en tid knuten till Beskowska skolan i Stockholm och där verksam som huvudlärare i latin och grekiska. En längre period var han även skolans föreståndare och utgav en rad böcker i sina ämnen. En tid efter makans död 1904 slog han sig ned på gården Kvissberg nära Vadstena och innehade där ett flertal förtroendeuppdrag i församling och kommun.
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Philip Klingspor porträtterad i Stockholm, sannolikt kort före sin utnämning 1868 som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född i Norrköping 1845 som son till greve Otto Klingspor och Mathilda Montgomery. I samband med faderns död blev Philip ännu inte 20 år fyllda ägare till säteriet Grönlund i Åsbo. Han skulle vidare bli ägare till flera gods, bland andra Ekenäs slott i Örtomta. Från 1871 gift med Ida Maria Sjögreen.
Bördig från Västergötland utnämndes Johan Peter Fogelqvist till kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping 1881. Dessförinnan gift med Beda Wilhelmina Salvén (1843-1878) och efter makans död omgift med hennes syster Teodolina Corona Salvén (1844-1891). Kyrkoherde Fogelqvist kom att hinna med ett tredje giftemål, när han 1893 äktade Eva Kristina Malm (1855-1933). Efter ett långt liv avled Fogelqvist i sviterna av cancer 1926. Han var då sedan en tid skriven på Tunnbindaregatan 48 i Norrköping. Här porträtterad omkring 1890.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.