Utsikt över stadsbebyggelsen längs Kungsgatan i Varberg norrut från kyrktornet. I fonden ses Varbergs teater och i linje med den till vänster ses järnvägsstationen och bangården. Längs Kungsgatans högra sida ligger i följd från kyrkan kvarteren Köpmannen, Kommerserådet och Lagmannen. På vänstra sidan ses kvarteren Prosten, Professorn och Berget. Fotografiets baksida bär stämpeln "Varbergs Fotomagasin".
Från 299 kr
Hullgrenska gården, husets baksida. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Josefina Johansson gifte om sig 1912 med Jakob Nilsson på Hallsarve och flyttade dit. Samma år sålde hon Botvide till 25-årige Herman Larsson från Fie, en obegripligt stor investering för en så ung person. Här ses ladugårdens baksida med rätt små gödselhögar utanför fähusen och rester av troligen en halmstack utanför ladan. En spinkig räcktun avgränsar ladugårdstomten mot åkern i förgrunden.
Denna höstdag har Masse fotograferat ladugårdens slutna baksida, den har inga andra öppningar än två gödseldörrar och ladporten. Det är blött och gödselvattnet rinner. Taken börjar bli rätt slitna och är fulla av mossa. Man ser hur vastbanden med sina helar, stora pluggar som håller i agen, börjar sticka fram.
Ladugårdens baksida är också sluten, det finns bara en gödseldörr till stallet. Portlidret är närmast och ladporten längre bort. Det är en intressant byggnad med omväxlande bul och stendelar. T v skymtar en bod på gaveln och en vinkelställd byggnad bredvid. I bakgrunden syns ett nytt litet bostadshus i trä med köksfarstu?
Här på ladugårdens baksida finns i liten grisgård, så man kan anta att ladugårdens ände har hyst ett grishus. Bredvid låg kanske stallet, mot att ladugården på andra sidan ladan då troligen innehöll kohus. I förgrunden har man planterat fruktträd, vilket var mycket vanligt vid förra sekelskiftet. Manbyggnaden skymtar.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Vi ser den gamla manbyggnadens baksida på Smiss södra part. Huset är säkert det stenhus Christen Larsson byggde 1795, men höjt, försett med frontespis och förstorade fönster på 1840-talet. Det ser ut att vara i gott skick, men ändå rev man det och byggde ett stort nytt hus 1929.T h syns brygghuset mad bakbygge som bla innehöll smedja.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Första svenska antarktisexpeditionens vinterstation på ön Snow Hill. Här tvingades medlemmar ur expeditionen, under ledning av Otto Nordenskjöld, tillbringa vintern 1903 sedan expeditionsfartyget Antarctic förlist. Huset fotograferat av den svenska undsättningsexpedition som anlände den 4 december 1903. Då hade Nordenskjöld m fl redan hunnit räddas av en argentinsk expedition. Påskrift på originalets baksida: "Snow Hill 4/12 1903".
I de värmeåtervinningsanläggningar, som bland annat Svenska Fläktfabriken till och med 1939 levererat till cellulosa- och pappersindustrier världen runt, vinns en värmebesparing motsvarande mer än 250 tusen ton kol per år. En typisk sådan installation är denna anläggning vid Svartviks Sulfitfabrik. (Mer information finns skrivet på bildens baksida).
Text på kortets baksida: "Fru Anna Elisabeth Hegardt, f. Bratt. Född 1753 död 1825. Gift 1774 m. Handl. o Skeppsred. i U-a Josias Hegardt, f. 1739 d. 1806 han var gift m. sin brorsvägerska och hans syster Catharina H. var gift Barnhusstiftaren Anders Knape Hansson. Fru A.E. H-ots bror var Rådman Henrik Bernhard Bratt".
Text på kortets baksida: "Handlanden Hans Pettersson, f. 1809 31/3 i Vermamo i Småland. Död 1880 4/6 i Lysekil. Kolargosse från Småland, kom vandrande till U-a och fick plats som badbetjent hos Carl Lönner, sedan egare af dennes bod. Köpte Sanneröd, som såldes sedan Saltkällan. Gift m. Sara Hegardt, f. 1820 2/4 på Samneröd, död 1910 i Alingsås. Dtr. af Christian H. & Magdalena Bodell".
Klostergatan mot söder från Västra Storgatan i Jönköping. I gatukorsningen håller en poliskonstapel ett vakande öga på omgivningen. Längre in på gatan står en hästskjuts för utkörning av specerier, på vagnens baksida sitter reklam för bästa kaffet hos J. Lindstedt. Till vänster ligger Santessonska flickskolan och i bakgrunden syns Sofiakyrkans tornspira.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motståndssvettsade kontrollpaneler blir monterade med användning av kretsschemat klistrat direkt på kontrollpanelens baksida vid kontrollavdelning hos General Electric Company's Schenectady. För mer info se: Tupholme, C.H.S. Photography in enginering. Faber & Faber. London. 1945. s. 32-33.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motståndssvettsade kontrollpaneler blir monterade med användning av kretsschemat klistrat direkt på kontrollpanelens baksida vid kontrollavdelning hos General Electric Company's Schenectady. Tupholme, C.H.S. Photography in enginering. Faber & Faber. London. 1945. s. 32-33.
Enligt fotografens noteringar: "Tebordet i bersån." Plats: Berg Datum: 16 Juli 1897 Tid: Kl 7 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: "Någon har öppnat kameran så att kamerans baksida öppnades och ljus inkom på plåten, för resten hål i kameran!"
Text på kortets baksida: "Redaktör Karl /Kalle) Lidberg, f 4/12 1831 i Wenersborg. Student i Upsala 1848, medicalph. Candidat redaktör förs af Götheborgsposten från dess början och från 1863 af Bohus Läns Tidn. Skald. Död 1875 20/5 i U-a. (maka 3 barn syskon, moder)".
Text på kortets baksida: "Boktryckaren Anders Johnson, f. i Fiskebäckskil 29/9 1800 död i Uddewalla 16/5 1833. Redaktör för o ägare af Uddewalla Weckoblad från aug. 1826 till sin död. Gift 23/2 1828 med Elsa Johanna Barck, f. i Uddewalla 16/1 1795 död i Uddewalla 12/6 1841".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.