Bostadshus i kv Skrivaren. Träpanel och sadeltak. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Från 299 kr
Vy från kv Bagaren 14. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Gårdsmiljö på Strömgatan i Kalmar. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Byggnader längs Larmgatan i Kalmar 1970. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Korvkiosken i Strykjärnet. Fasad mot Larmgatan. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Flyttade hus i kvarteren Laken och Laxen. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
STG 607 Den 3:e november 1971. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Kv Poppeln nummer 4, flerfamiljshus med fasad mot norr. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Stadsäga 607 Fasad åt sydost. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Stadsäga 607. Fasad åt nordost. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Servering på Teatervallen i Kalmar.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Skåp i alrotsfaner, 1700-talets början. Möbelnn fanna i huset Stortorget 38 i Kalmar, vilket dåvarande lektor Sjöbring på 1850-talet köpte av en krögaränka Lundkvist. Säljeskan förklarade att skåpet måste följa gården varför Sjöbring, gav 50:- kr för det. Sengustavianskt severingsbord i mahogny med mässingslister. Från biskopinnan Sjöbrings föräldrahem, professor C.G. Rogbergs i Uppsala.
Byggnadsinventering juni 1974, bostadshus av sen 1600-talstyp med fasad mot Norra Långgatan - Proviantgatan. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Rosenlundska huset, Kvarnholmens äldsta stenhus, byggt 1658 för borgmästare Rosenlund. Arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Fasad mot gården, längs stupröret fog mellan 1600- och 1800-talsbyggnaderna. Foto: B-M Hammarskiöld 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.