Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. "Willow Pond" efter ett av L. A. Jones och C. N. Nelson. Den diapositiva bilden hade tonomfånget 32:1. Ett typiskt genomsnittsmotiv. Olika tonomfång är markerade i bilden. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 329.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framstegen inom fotografi beträffande spektrumet av tillämpningen av färgämnen sammanfattas i en ungefärlig form i denna figur. Mer info i Mees bok sid. 977 För mer info se: Mees, Kenneth C.E. The Theory of the Photographic Process. Macmillian Co. New York. 1942 . fig. 370, s. 977.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 18 cm. Jämför SKC6355 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den övre figuren visar en tunn lins. Vid tunna linser sammanfaller båda huvudplanen. Den undre figuren visar två samansatta linser och detta ger två olika huvudplan. För mer teknisk förklaring se För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942.s. 51-57.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Dessa bilder avser att förklara uppkomsten av den hårdare gradationen vid förstoring med riktat ljus än med diffust ljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 646.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genomskärning genom Simens' Tuto-skyddskappa med insatt Pantix-rör med roterande anod. Katoden till vänster samt den strålningskylda anoden till höger därom i rörets vidaste del. Längre till höger rotationsaxeln och slutligen kappans yttersta högra del drivmotorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 865.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: direkt guldtoning (för mer text se bilden). För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Harmonium. Fabrikören J. P. Nyström grundlade 1865 J. P. Nyströms Orgelfabrik i Östra Fågelviks socken. Redan året därpå överflyttades rörelsen till Karlstad. Även pianon kom att tillverkas. År 1901 tillverkades 200 instrument per år. På mitten av 1940-talet tillverkades i medeltal 1200 instrument per år. Som beställare kan nämnas Blasieholmens kyrka i Stockholm, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Porträttfotografi, bröstbild, föreställande ung man med kravatt. Axel Rudolf Bergman född i Stockholm 25 juli 1877, avliden 1965. Bergman studerade vid Tekniska skolan i Stockholm med fortsatta studier vid Kungliga Tekniska Högskolan 1894-1898. Som brukligt vid denna tiden läste han därefter vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1894-1898. Han arbetade som murare 1893-189 och som ritare 1891-1902 och var biträdande arkitekt vid bygget av Nordiska museet 1902-1904 under ledning av Isak Gustaf Clason. Bergman drev därefter egen verksamhet
Plansch med uniform för Armén och Liv- och hustrupper. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Jämtlands fältjägarregemente och Infanteriets jägare. Handkolorerad litografi efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.