Makarna Larsson och dottern Ellen

Från 299 kr

Makarna Larsson och dottern Ellen

Från 299 kr

Hjalmar Arleman med dottern Monika.

Från 299 kr

Carl-Ulrik, Carolina och dottern

Från 299 kr

Väversunda södergårds grenadjärtorp nummer 41 i väversunda socken. Vid andra Livgrenadjärregementet, Vadstena kompani. Idag Skedet 116, Borghamn. På bilden syns Gustav Emil Lindén (1880-1966) med familj. Han var född i i detta torp, där hans far Gustaf Adolf Lindström (1852-1929) var grenadjär sedan 1874. År 1899 blev Gustav Emil Lindén antagen som soldat och övertog sin fars nummer och torp. Han gifte sig 1902 med Gärda Matilda Eriksson (f. 1881). På fotot syns även deras dotter Svea Elvira (f. 1910), sonen Karl Erik (f. 1917) och i mammans knä sitter dottern Göta Ingegärd (f. 1924). De hade haft ytterligare tre barn som gått bort i tidig ålder. Familjen flyttade från torpet 1937 men Gustav Emil Lindén tog avsked först 1941. Foto troligen 1924. Orig. text: "Väversunda södergårds grenadjärtorp i Väversunda socken." "vid andra Livgrenadjärregementet Vadstena komp ( 8...(?))" "No 41. Gustaf Emil Lindén skrevs in den 10 juli 1899 tog avsked 1941 "det är min familj som är på kortet" "återsändes"

Från 299 kr

Köpmannaänkan Maria Sofia Dedering i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé och själv ur det samhällskikt som klätt sig efter tidens mode för en äldre och respektabel kvinna. Maken Anders Gabriel Dedering hade redan år 1822 öppnat ett handelshus i Linköping och skulle med tiden bli tämligen förmögen. Makens bortgång år 1860 kom således inte påverka Maria Sofia ekonomiskt menligt. Hon bodde kvar i Dederinska gården (nuv. Jonn O Nilssons hus) till sin egen bortgång 1868. I sin begynnelse var hon född i Norrköping 1791 som dotter till den framgångsrike urmakaren Adolpf Fredrik Bjurman och modern Agneta Lejman, född i Yxnerum. En tid efter faderns bortgång hade hon och dottern flyttat till Linköping och resten är för denna presentation historia. Foto omkring 1865.

Från 299 kr

Porträtt av Dagmar Malm, dotter till grosshandlaren Maximilian Malm och dennes maka Julie, född Möller. Född i Göteborg 1873 blev hon faderslös 1886 och flyttade kort därefter med sin mor och sina syskon till Stockholm, där modern ingått nytt äktenskap med löjtnant Sten Edvard Gleerup. Enligt släkthistorien kom Dagmar att i sin nya hemstad ta pianolektioner av musikpedagogen Knut Bäck. Denne ska blivit upp över öronen förälskad men fått kämpa för att få sin kärlek besvarad. Efter flera års uppvaktning och löfte om att flytta till Göteborg kunde hymnens band äntligen knytas i juni månad 1897. Året därpå nedkom parets enda barn, dottern Lotty. Fotografiet är sannolikt taget på de blivande svärföräldrarnas sommarviste Hägerstad slott i Hannäs.

Från 299 kr

Olof Jonssons text: Samling på Torpet, 3 aug. 1924. Jeannas dotter Rut har berättat att man firade Jeannas 50-årsdag. Bakre raden: Johan och Tilda Karlsson från Viksängen, Beata och Theodor Björn, från Moarne Bråten, Abraham Jonsson, från Arnstorp, Oskar Johansson från Fiskartorpet, Mellanraden: Johannes Andersson Brevik, Hildur Jacobsson Stenbackens skola, Jeanna Jonsson med dottern Rut Jonsson Arnstorp, Ester Jonsson, Strömslund med Astrid Jonsson i knäet, John Jonsson, Arnstorp, Vega från Stenbackens skola, Alice Johansson Brevik, okänd, Hildur Hansson Läresbo, Elin Olsson Källegren, Alma Johansson Fiskartorpet, Hilda Jonsson Strömslund, Olga Jonsson Torpängen, Maria Andersson Brevik. Främre raden: Henry Olsson Ängen Källegren, Alfred Jacobsson Stenbackens skola, Herta och Dagmar Jacobsson Stenbackens skola, Erik Jonsson, Torpängen, Valdemar Jonsson Strömslund, Sven och Nils Jonsson Torpängen, Ture och Artur Hansson Läresbo, Karl Larsson Fredskogen, Rudolf Johansson Läresbo, David Larsson Fredskogen

Från 299 kr

Olof Jonssons text: Samling på Torpet, 3 aug. 1924. Jeannas dotter Rut har berättat att man firade Jeannas 50-årsdag. Bakre raden: Johan och Tilda Karlsson från Viksängen, Beata och Theodor Björn, från Moarne Bråten, Abraham Jonsson, från Arnstorp, Oskar Johansson från Fiskartorpet, Mellanraden: Johannes Andersson Brevik, Hildur Jacobsson Stenbackens skola, Jeanna Jonsson med dottern Rut Jonsson Arnstorp, Ester Jonsson, Strömslund med Astrid Jonsson i knäet, John Jonsson, Arnstorp, Vega från Stenbackens skola, Alice Johansson Brevik, okänd, Hildur Hansson Läresbo, Elin Olsson Källegren, Alma Johansson Fiskartorpet, Hilda Jonsson Strömslund, Olga Jonsson Torpängen, Maria Andersson Brevik. Främre raden: Henry Olsson Ängen Källegren, Alfred Jacobsson Stenbackens skola, Herta och Dagmar Jacobsson Stenbackens skola, Erik Jonsson, Torpängen, Valdemar Jonsson Strömslund, Sven och Nils Jonsson Torpängen, Ture och Artur Hansson Läresbo, Karl Larsson Fredskogen, Rudolf Johansson Läresbo, David Larsson Fredskogen

Från 299 kr

"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) år 1978. Stenresterna är efter Karolina Petterssons gård Apelgården 1:6 "Lottas" (Gammelgården). Den vita villan (Kålleredgården 1:94) på Hedbäcksvägen 27 är byggd av Karl Karlssons dotter Siv Stockman med familj år 1954. Det var en liten del (arrendetomt) till Gamlegården ”Lottas” som styckades ifrån när gården såldes. ”Lottas” revs och en jättestor ek fälldes som stod i mitten på gården, med ladugård och lada runt om. 1991 kom styckningstillstånd i området och då först styckades "Karls" ifrån och blev tre tomter, varav Stockmans i låg mitten. Siv Stockman sålde de andra tomterna samt sålde Kålleredgården 1:6 till dottern Brita som hade övertagit. Ny väg kom till husen på baksidan, som ses på fotot. Relaterat motiv: A1618.

Från 299 kr

Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.

Från 299 kr

Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Från vänster Systrarna Pettersons gård, Anderska gården. Systrarna Pettersons gård: Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping från Nygatan 58. Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården: Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping.

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan "Hemma-Janne" Olsson 45 år.

Från 299 kr

Gefle Glasbruk omkring 1910. Byggnader från vänster: 1. Stora magasinet 2. Mängkammaren 3. Hyttan 4. Stallet Personer från vänster: 1. Sigfrid Nangtler, kusin till disponent Anderssons barn. 2. Disponent Wilhelm Andersson. 3. Hyttmästare Iwar Svensson. 4. Körkarlen Karlsson. Och framför dubbelporten står arbetaren Johannesson med sin yngste son Helmer framför sina ben. I gruppen av barn längst till höger framför hyttan står från vänster. disponentens son Gunnar och efter honom Johnnessons son Henning. I potatislandet längst till höger på bilden leker två små flickor, varav den ena är dotter till disponent Anderson.

Från 299 kr

Gefle Glasbruk omkring 1910. Byggnader från vänster: 1. Stora magasinet 2. Mängkammaren 3. Hyttan 4. Stallet Personer från vänster: 1. Sigfrid Nangtler, kusin till disponent Anderssons barn. 2. Disponent Wilhelm Andersson. 3. Hyttmästare Iwar Svensson. 4. Körkarlen Karlsson. Och framför dubbelporten står arbetaren Johannesson med sin yngste son Helmer framför sina ben. I gruppen av barn längst till höger framför hyttan står från vänster. disponentens son Gunnar och efter honom Johnnessons son Henning. I potatislandet längst till höger på bilden leker två små flickor, varav den ena är dotter till disponent Anderson.

Från 299 kr

Anställda vid Alingsås bomullsväveri, gamla fabriken. Uppställda på Gamla tingshusets gård, kvarter Spinnaren. Från vänster 1. Svante Hansson, undervävmästare (bror till Emma Hansson) 2. Folke Ahlin 3. Gerda Ahlin, väverska. 4. Mor Ahlin, (troligen Stina Kajsa Ahlin), väverska 5. Ester Brandts dotter 6. Terese Ahlin, väverska 7. Mor Brandt, väverska 8. Harry Brandt 9. Linnea Karlberg 10. Fransson, väverska 11. Berglot Karlberg, väverska 12. Helge Hansson, barnbarn till Emma Hansson 13. Anna Hansson, väverska, svärdotter till Emma Hansson 14. Hilda Hagberg, väverska 15. Albertina Hagberg, väverska 16. Ester Brandt, väverska 17. Emma Hansson, väverska 18. Kristina ? Förestånderska på väveriet

Från 299 kr

Prov på bygdefotografen A C Hultgrens förmåga att ingjuta förtroende i de som lät sig fotograferas. Vi kan exempelvis nog ana att var ett tag sedan hemmansägare August Peter Alexandersson lät sig slå sig ned i gröngräset, åtminstone finklädd. För hustrun Karolina Hansdotter var den gränsen nådd och det bars fram en stol. Dem emellan ser vi makarnas dotter Selma och svärsonen Enok Samuelsson med barnen Dagmar och Melker. Platsen är trädgården till det äldre parets gård Viggesbo och fototillfället kan utifrån barnens uppskattade ålder bestämmas till 1903 eller nära inpå.

Från 299 kr

En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.

Från 299 kr

Genom påskrift och jämförande porträtt kan identiteten av Maria Klockhoff anses vara säkerställd. Här i övre tonåren omkring 1880 och ännu som Jacobsson och dotter i köpman Carl Jacob Jacobsson och Clara Maria Sandbergs hem vid Nygatan, där fadern även drev sin handelsrörelse. Marias tjugonde levnadsår skulle komma att innebära både lycka och tragik. Den 23 november 1884 gifte hon sig med lektorn och filosofie doktorn Oskar Klockhoff. Två dagar därefter flyttade hon till sin make i Karlstad. Den 2 juli 1885 nedkom hon med ett för tidigt fött gossebarn som inte överlevde dagen. Maria som bar på lungsot dog själv kort därpå.

Från 299 kr