Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 126 Smögen, Budaberg, meds.k. Nyland framför.
Från 299 kr
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 125 Smögen, Budaberg.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 125
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 124 Arbete ombord på fiskebåten GG382 "Runa".
Kuttern PRIDE på Kråkefjorden.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123
Enligt noteringar: "70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor." Film nr. 123 Klova hamn.
Kop. finns D3:8
Fotografiet är taget: 1957 Båtbyggeri norra Sverige innehåller intreörer, 165 s.v. kop. 18 neg. till 18 av kop. finns i neg.ark. nr. 1929:1-2 filmnr. 119 och 120. Format 6x6 10x10
Skrivet på baksidan: spantet dras in med penna
Fotograferat av: Zuidersee museum
Copyright: Ned. Hist. Scheepvaart Fotograferat av: Museum Amsterdam
Skrivet på baksidan: Tromsö Museum , Nyue Kulferhifusrk frd. 2 båtskruer Fotograferat av: A.E. Christensen . Tromsö museum . Norge
Skrivet på vidhängande papper: Fören till en kravellbåt, med spanten resta. Fotograferat av: G.B.G. museum Fotot är taget: 1930
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Skrivet på baksidan: År 1670 gjorde fransmannen Arnould på uppdrag av Colbert en studieresa till varv i England och Holland. I sin rapport beskrev han med ord och teckningar, hur man i Holland vid skeppsbyggnaden började med bordläggningen och när skalet till underskrovet blivit färdigt högg man till spanten efter detta. I England liksom i Frankrike började man däremot med spanten och utförde i andra byggnadsetappen bordläggningen på det färdiga spantskelettet. Teckning av Arnould i Biblioteque Nationale, Paris.
Skrivet på baksidan: Fiskeriavdelningen, Sjöfartsmuseet
Fotograferat av: Ola Ehn Fotot är taget: 1960-10-11
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.