Interiör mot orgelläktaren i Kättilstads kyrka. Kyrkobyggnaden stod klar omkring 1760, men församlingen fick vänta till sekelts sista år innan orgelverket var på plats. Vi får hoppas att väntan mildrades något av att orgeln levererades av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin. Läktarbarriären, som visar framställningar av Kristus och apostlarna, är målad av mästaren Magnus Wikander, Västervik.
Från 299 kr
Interiör mot koret i Kättilstads kyrka. Altartavlan i två delar framställer korsfästelsen. Den övre delen beställdes 1702 av Måns Griis i Norrköping. Den nedre delen är signerad Magnus Wikander i Västervik och kan dateras till kyrkans tillkomst omkring 1760. Den sistnämnde mästaren har i övrigt målat det mesta av kyrkans interiör.
Brigg, byggd 1869 vid Brodinska varvet i Gävle. 1910 hemma i Huseby, Göteborg, 1915 i Hälsingborg, 1917 Malmö, 1919 Göteborg, 1921 d:o,1923 Pataholm, Oscar Sjöberg. Befäl havare och meddelägare kapten Pehr Ohlsson. Såld 1936 såsom museifartyg till Gävle; och var 1933 liggande i Västervik under jubileumsutställningen. Oljemålning signerad Algoth Nilsson Skillinge 1931. Original i Ålems kyrka. Kopia finnes.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström. I Norrhult låg Rosdala glasbruk. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
Rottne är en tätort i Växjö kommun i Kronobergs län, belägen på näset mellan Sörabysjön och Innaren. Rottne omfattar även den tidigare kyrkbyn i Söraby socken, Söraby med Söraby kyrka. Rottne låg tidigare utmed Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg (Till en början endast Växjö-Virserums järnväg) som trafikerades med persontrafik till 1984 mellan Växjö och Västervik.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström, vilka sedan 1975 räknas som sammanväxta av Statistiska centralbyrån. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
C Wilh Svenssons Trävaru AB Etablerad 1910. Avdelnings chef I Isaksson. Trävaruexport , byggnadsmaterial en grossist. Avd kontor Västervik Hamngatan 36. Avd kontor Oskarshamn Villabacken 23, Knut Dacke. Avd kontor Mönsterås.Virkesmästare Wenzel. Avd kontor Bergkvara, N E Nilsson och Fritz Fredin. Foto 1945-08-30.
C Wilh Svenssons Trävaru AB Etablerad 1910. Disponent A Wahledow. Trävaruexport , byggnadsmaterial en grossist. Avd kontor Västervik Hamngatan 36. Avd kontor Oskarshamn Villabacken 23, Knut Dacke. Avd kontor Mönsterås.Virkesmästare Wenzel. Avd kontor Bergkvara, N E Nilsson och Fritz Fredin. Foto Walter Olson 1945-08-30.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Flygfoto över Ringstorp. Spåret som viker av till vänster är Mellersta Östergötlands Järnväg ,MÖJ, mot Linköping. Spåret rakt fram är Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ, mot Norsholm. Spåret som viker av till höger leder till Linköpings stads grusgrop. Stationsbyggnaden syns i bildens mitt och nere till höger syns MÖJ:s lokstall.
Två kavata flickor poserar i Maria Teschs ateljé i Linköping. Birgit och Inger är deras namn och de är tvillingdöttrar till bataljonsläkaren Gunnar Cars och dennes hustru Elsa, född Carlsson. Flickorna är födda i Västervik 1914 men kom till Linköping 1916 i samband med faders nya tjänst vid Andra livgrenadjärregementet. Bilden är odaterad men är rimligtvis tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt på adressen Apotekaregatan 10.
Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Porträtt av fröken Hanna Movik. Född i Västervik 1837 kom hon från 1859 som mamsell att ingå i Carl Johan Ajaxsons hushåll i dennes säteri i Vårdsberg. Från 1863 bodde hon hos sin bror, brukskassören Werner Movik i Åtvidaberg. Här blev hon kvar till det nya seklets inträde. År 1901, några år efter broderns död, flyttade hon till brorsdotterns hushåll i Vetlanda. När den yngre släktingens make erbjöds tjänsten som provilialläkare i Ekeby, flyttade Hanna med. Hennes liv ändades där av hjärtfel i kombination med lunginflammation den 25 januari 1910. Foto omkring 1870.
Forna tiders kronolänsmän hade vid sidan av sina polisiära uppgifter även ansvar för skatteuppbörd och annan finasiell indrivning inom sin domän. Att bistå i arvsskiften och rent allmänt och i statens tjänst övervaka riktigheten av dokument, fullmakter, intyganden med mera, var andra uppdrag. I vissa mål fungerade kronolänsmannen även i rollen av åklagare. Inte undra på att den porträtterade kronolänsmannen Johan Ludvig Boman höll en naturligt myndig uppsyn inför fotograferingen. Han hade inlett sin yrkeskarriär som landskanslist i Linköping och blev från 1877 tjänstgörande kronolänsman i Hammarkinds härad. Från 1882 samma tjänst i Kinds härad. Här porträtterad i Västervik 1894.
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.