Stora Åby kyrka
Från 299 kr
Västra Eneby kyrka
Västerlösa kyrka
borg, ruin
kvinna, borg, ruin
ruin, borg, kvinna
borg, kvinna, ruin
ruin, borg
Lidens gamla kyrka. Kyrkan bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Skepp från Cinque Ports (fem hamnarna) 1200-talet. Modell baserat på skeppet visat på Dovers sigill, vilket användes till och med 1284.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Schweiz, 1936. Motiv av Slottet Chillon från 1200-talet Vid Genèvesjön nära Montreux
Text på kortet:"Valla kyrka i Göteborgs stift. Ersatte tidigare kyrka från 1200-talet. Altartavlan skänktes av familjen Hvitfeld-Dyre, vars gravkor är sammanbyggt med kyrkan".
Nuvarande kyrkan i Nöttja uppfördes troligen på 1200-talet. Kyrkan består av långhus med smalare kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia som tillkom 1865.
Kållereds kyrka första söndagen i advent, år 1983. Kållereds kyrka är från 1200-talet. Klockstapeln från 1691. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 48, år 1983.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.