fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
hövding, man, fotografi, photograph@eng
flod, vegetation, fotografi, photograph@eng
kvinnor, nakna, höftkläde, kaurisnäckor, fotografi, photograph@eng
- Fotografi -
gatubelysning, skola, stadsbebyggelse, spårvagnsförare, barn, flaggstång, staket, spårväg, spårvagn
vykort
hundar, kanot, batt, slädar, fotografi, photograph@eng
gevär, indianjakt, kolonist, trupp, fotografi, photograph@eng
Matsalen, Ljusne.
Porträttmålning av Sigge Bergström. Sigge Bergström (1880-1975) föddes i Filipstad. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm i slutet av 1890-talet samt vid Académie Colarossi i Paris 1904-05. Studieresopr till Italien 1906-07. Han var en av pionjärerna inom den moderna svenska träsnittskonsten, var först med att ta upp vita effekter från en svärtad yta. Det är inte omöjligt att Sigge Bergström inspirerats av Edvard Munchs sätt att bearbeta träsnittsstocken.
Målning föreställande generalmajor Gottschalk Geijer, styrelseledamot 1893-1919, styrelsens ordförande 1917-1919. Porträttet är gjort av Emil Österman (1870-1927). Österman man var målare, tecknare, grafiker och vice professor vid Konstakademien i Stockholm. Han gick där som elev mellan 1890-93. 1894-98 var han på studieresor till bland annat Holland, Italien, Belgien. 1899 var han tillbaka i Italien. Ledamot i konstakademien från 1900, extralärare på Konstakademiens läroverk mellan 1901-1908. Blev vice professor 1914. HAns finns representerad i offentliga samlingar och i Vetenskapsakademien samt på Uppsala Universitet.
Gamla handelsboden s.k. Källarn i Ljusne, ägdes av Handelsbolaget Ljusne med grosshandlare Wilhelm Henrik Kempe som disponent. Varorna togs oftast på kredit, framförallt vintertid då sågverket stod stilla och lönen var liten. Kreditgivningen stärkte bolagets makt över de anställda. Som regel fick man inte flytta från orten förrän eventuella skulder var betalda i handelsboden. En obetald skuld var ett hinder för att få ett nytt jobb vid något annat sågverk. Med tiden bildades ett kooperativ av handelsboden. Vårdberget till vänster.
Hon möter oss en smula förskräckt, men så var det kanske första och enda gången hon lät sig fotograferas. Född och framlevd som bondhustru i det då mer avlägsna och isolerade Ulrika i södra Östergötland hade Brita Christina Olofsdotter sannolikt nog med mer jordnära ting att fylla tiden med. Från 1835 var hon gift med Nils farman och de hade börjat sina bondeliv som brukarpar på Kottebo rusthåll. Från 1850 var de hemmansägare i Kärr. Här i en enkel fotoateljé omkring 1870.
"Ångaren Najaden", avbildad i tidningen Halland den 13 december 1900 i Söndagsbilagan, utan vidare information. Najaden var det första stålfartyg (de andra var av järn) som Hallands Ångbåts AB beställde. Deras gamla hjulångare från 1860 med samma namn ingick som dellikvid vid beställningen till Motala Verkstad och skeppet byggdes vid Lindholmens varv. Den nya Najaden levererades något fördröjd i januari 1887 och var då Hallandsbolagets största och bäst inredda fartyg. Det ansågs vara en av de vackraste ångarna i svenska handelsflottan.
Källa ödekyrka var från början ett torn i västra delen, byggt omkring år 1170. Under stenkyrkans första tid ansåg man att, det mäktiga västtornet, som var minst en våning högre än nu, var fullt tillräckligt skydd för bygden. Omkring 1200-talet föreställer vi oss att nästa byggnadsperiod tog vid. Ett nytt kor, lika brett som långhuset, men högre en detta, byggdes. Något senare byggdes en skyttevåning över hela kyrkan. Därmed blev kyrkan en av öns starkaste sockenfästningar.
Samling på yttre borggården inför förstamajdemonstrationen 1956. En av årets huvudparoller var För fred och samförstånd mellan folken. En paroll var allvar belystes av att kalla kriget pågick och att det bara var 11 år sedan andra världskriget slutade. Demonstration. Plakat. Banderoll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.