Några av logen Falbygdens äldre medlemmar, som var med på 1880-talet. Översta raden: Janne Hall med mössan. Mellersta raden: nr 2: fru Ingeborg Alexandersson. Nedersta raden: i mitten: Inspekt. Julius Rydell.
Från 299 kr
I huset till höger närmast - Norra Hamngatan 6, kvarteret Bagge 3 - var posten inrymd under tiden 1/10 1889 - 30/9 1896. OBS! Den ovala postskylten. Foto från 1880-talet. Reprofoto 1975.
Infanterivolontärskolan Karlsborg, senare rekrytskolan för infanteriets off- och res.off. Aspiranter 1878 - 1927. Uoffskolan på Karlsborg 1880-talet. Den flaggprydda byggnaden var uoff- och volontärmäss m.m. Byggnaden längst till höger uoff- och volontärernas förläggningslokaler.
Bygden där August Mattsson växte upp. Bro kyrka och prästgård i Bro socken, Bohuslän. Torpet Hala ligger vid platsen märkt med X men huset skyms av skogen. Foto från 1880-talet.
Järnvägsgatan vid mitten av 1880-talet. På bilden synes det av Skaraborgs läns allmänna sparbank 1874 uppförda bankhuset, som sedermera försålts och påbyggts med en våning. Det nuvarande stora bankhuset invid det förra uppfördes 1904.
Järnvägsstationen i Varberg, ritad av ingenjör J. A. Tistrand för Varberg-Borås järnväg, invigd 1880. Västra Vallgatan fick förlängas när stationen anlades och bilden är tagen mot nordväst. Till höger syns den sk Uddenbergska villan vilken uppfördes på 1880-talet åt järnvägschefen.
Ett sommarfoto. Utsikt från kyrkotornet mot norra Ockelbo. Kyrkan byggdes på 1200-talet. Den medeltida kyrkan revs 1795 då påträffades en runsten inmurad i grunden. I samband med kyrkbranden 1904 förstördes stenen. En kopia utfördes 1932 efter avbildningar från 1880-talet.
Vykort på Kållereds Missionskyrka (senare Ekenkyrkan) cirka 1940 - 1950. Missionskyrkan byggdes 1923-24 och ersatte då ett äldre missionshus från 1880-talet. Idag är Ekenkyrkan, tillsammans med Centrumkyrkan, en del av Equmeniaförsamlingen i Kållered. Relaterat motiv: A1002.
Eisers fabriksbyggnad (Stora Götafors) utmed Götaforsliden i Mölndals Kvarnby på 1970-talet. Byggnaden minner om arbetarnas slitsamma vardag. Första tegelbyggnaden i 3 våningar byggd som spinneri 1857. Sulfitfabrik på 1880-talet. Varifrån teglet kom vet man inte.
Detaljbild ur tidning 1881 tecknad av Jenny Nyström och Ingeborg Westfeld. Hos de fattiga? Skisser från Katarinas fattighus. Lillienhoffska huset på 1880-talet. I bakgrunden till höger skymtar södra station.
Några av logen Falbygdens medlemmar på 1880-talet med sin nykterhetskämpe Janne Hall och dennes fru. Janne Hall, med mössan i översta raden. Julius Rydell, insp. i mitten i nedersta raden. Ingeborg Alexandersson, fru, nr 2 i mellersta raden.
Det här är ett annat av småställena vid det som kallades Sandbo Ainar neråt Närkån och som före skiftet tillhörde När. Där hade man kanske ett par tunnland jord så man kunde ha 1-2 kor och några smådjur. Försörjde sig fick man göra som arbetare på gårdarna i bygden och som fiskare. Det var knapert, bara att hålla vedbrand när man ingen skog hade var ett stort problem. Det här stället ser ut att ha kommit till på 1830-talet. Fördubblingsbåtsmannen Olof Perssons på När son arbetskarlen Gustav Mattzin född 1796 kan ha etablerat sig här tillsammans med sin fru Eva Mårtensdotter född 1796 från Rangsarve i Alskog. De fick 4 barn varav yngsta dottern Brita Greta född 1835 tog över stället. Hon gifte 1862 sig med fiskaren Olof Olofsson Laurell född 1830 från Snausarve. Laurells fick 5 barn och äldsta dottern Greta Stina född 1863 blev nästa ägare tillsammans med sin man Karl Berggren från Augerum i Blekinge. De gifte sig 1895 och fick två söner, där den yngste Edvin Berggren född 1905 tog över stället 1932. Han gifte sig samma år med Hilma Tomasson född 1905 från Öndarve på När och de bedrev ett litet jordbruk till inpå 1960-talet. De fick dottern Ingrid Berggren gift Johansson 1932 och sonen Sven Berggren född 1934. Hilma överlämnade stället till sina barn 1987. På bilden ser vi Greta Stina Berggren, 45 år, sonen Edvin, 3 år, maken Karl Berggren av okänd ålder, sonen Johan, 12 år, och fadern Olof Laurell, 78 år. De står framför bostadshuset, en rätt liten s k ofullständig bulparstuga som nyligen panelats med stående bräder i bulfälten. Huset kan ha varit byggt på 1830-talet, möjligen var det äldre och hitflyttat. Till höger skymtar en ladugård.
Veranda i bottenvåningen Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som använde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
Tegelbärare vid bygge.
Alanäs 147:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.