Under åren 1959-60 revs all äldre bebyggelse mellan Stora torget och Tvärgränd i Skänninge. Lätt att i en eftertid ha synpunkter men i tiden ansågs behovet av affärsverksamhet invid torget överordnad.
Från 299 kr
Solbergsstugan i Skänninge. Här i Hembygdsparken som var stugans placering mellan åren 1928 till 1985. Ursprungligen från godset Solberga i Veta socken. År 1985 flyttades byggnaden ånyo, nu till Sjölingården.
Ögonblick från Skänninge marknad 1959. Gudsbudskap vid sidan av försäljning av korta varor. Marknaden hålls traditionsenligt första onsdagen och torsdagen i augusti månad, vilket i stort motsvarar äldre tiders Olofsmäss.
Del av Skänninge 1960 där kvarteret Rätten mellan Stora torget och Tvärgränd precis rivits av och husresterna bortforslats. Nu väntar nya och moderna hus med försäljning och service i gatuplanet.
Ögonblick från Skänninge marknad 1959. En kvinnlig akrobatikgrupp visar upp sina halsbrytande konster. Marknaden hålls traditionsenligt första onsdagen och torsdagen i augusti månad, vilket i stort motsvarar äldre tiders Olofsmäss.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla delar av sin forna charm. Här en vy mot gatans nummer 13 och 15 som de tog sig ut 1952.
Parti av Follinegatan i Skänninge den snörika vintern 1959. Mellan adresserna 26 och senare rivna 24 tvekar ett par kampar inför gatans slaskföre. Redan där står ett modernare åk parkerat i form av en Ford Escort.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Gårdsinteriör från den sista stadsbondegården i Skänninge, belägen i hörnet av Helgonagatan och Gullringsgatan. Gården revs i slutet av 1950-talet. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938. Vy från väster.
I hörnet av Helgonagatan och Järntorget i Skänninge låg fram till 1950-talet denna gårdsanläggning runt en kullerstensbelagd gårdsplan. Till platsen kom upplysningsvis den så kallade Axbomsgården att flyttas för att fungera som skolmuseum. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938.
Ett nedslag i Skänninge 1913. Med bilden följer ingen information i övrigt, men tills annat framkommer placeras miljön till Garvaregården, den plats som även kan kallas Normelliska garveriet utmed Korpgatan.
Statens Järnvägar, SJ A 75 " Göta " vid brobyte för Motala Verkstad. Utbyte av järnvägsbro över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge. Finns numera på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Tågurspåring i Bränninge. Väderstad - Skänninge - Bränninge Järnväg, VSBJ. Ett sockerbetståg bestående av VSBJ lok 1 samt 52 st godsvagnar spårade ur i en växel och och loket välte på sidan.
Statens Järnvägar, SJ 75 " Göta " vid brobyte för Motala Verkstad. Utbyte av järnvägsbro över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge. Finns numera på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Statens Järnvägar, SJ A 75 "Göta", tillverkad 1866. SJ godsvagnar 4381 och 11291 med kranvagn 12589 i bilden. Utbyte av järnvägsbro över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge.
Statens Järnvägar, SJ A 75, tillverkad 1866. SJ godsvagnar 4381 och 11291 med kranvagn 12589 i bilden. Utbyte av järnvägsbro över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge.
Porträtt av handlare August Lomell. Född i Skänninge som son till en färgare slog han sig in på samma yrkesbana. Efter att ha gjort del av sin gesälltjänst hos sin bror i Gislaved fortsatte han utbildningen hos släktingar i Alingsås. Där ingick han äktenskap med Agnes Malvina Engström, bördig från Vadstena. Efter ett år i Horn socken flyttade makarna till Skänninge. Man skrev då år 1870 och där skulle makarna förbli till färgarens bortgång 1886. Året därpå utvandrade änkan till Amerika, dit äldste sonen tidigare flyttat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.