Porträtt av handlare Eduard Andersson. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Från 299 kr
Herrcykel. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge aom bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Harmonium. Fabrikören J. P. Nyström grundlade 1865 J. P. Nyströms Orgelfabrik i Östra Fågelviks socken. Redan året därpå överflyttades rörelsen till Karlstad. Även pianon kom att tillverkas. År 1901 tillverkades 200 instrument per år. På mitten av 1940-talet tillverkades i medeltal 1200 instrument per år. Som beställare kan nämnas Blasieholmens kyrka i Stockholm, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Förmodligen bryggeriets personal. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggerie AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Pokal, eventuellt tillverkad av kohorn. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge som bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Fyra armbandsur. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Varumagasinets avdelning för herrkläder. Fotografens ant:Varumagasinet. Företaget grundades i en liten lokal i hörnet av Östra Torggatan och Tingvallagatan av Erik Wallin. Efter några år inträdde Alfred Andersson som delägare och samtidigt ombildades den till aktiebolag. De första åren såldes endast manufakturvaror men 1915 utökades rörelsen med en särskild avdelning för herrkläder och herrkiperingsartiklar och 1924 med eget skrädderi. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Väggur med pendel. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.