Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
Från 299 kr
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Oskarshamns varv. Manöverplats för transport av värme och varmvatten till olika platser inom varvsområdet.
Miljön vid lantbruksenheten Humpen på platsen för det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping. Fastighetsbenämningen Hump/Humpen är vanlig och betyder i dessa sammanhang ett jordstycke eller liknande. Marken till bildens Humpen var ett från Stora Ullevi avstyckat markområde som tillsammans med Rosendal och Skrivarhumpen med tiden samlade fyra beståndsdelar. Foto 1970.
Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 16 i Linköping. Fotoåret 1961 stod tomtens andra, kända generation hus på platsen, en påbyggnad mot västra gaveln till Hunnebergsgatan 14. Den tillbyggda huskroppen hade ersatt ett av de många ålderdomliga trähus som fordom kantat gatan. Under senare delen av 1970-talet kom turen till bildens hus att lämna plats för en ny huslänga.
Gästgivaregården i Kisa får sägas varit platsen för den avbildade Frans Andersson. Där växte han upp och kom att vidare kvarbo livet ut. Sannolikt tog han tidigt aktiv del gästgiveriets verksamhet men från mitten av 1880-talet titulerade han sig som handlare, sedermera mer preciserat som järnhandlare. Här omkring 1875.
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Vid vad som skulle komma bli platsen för entrén till Östergötlands museum, riktade fotografen kameran mot två nyligen uppförda villor. Närmast till höger arkitekt Axel Brunskogs egenritade villa som han givit namnet Elsagården till ära av hustrun. Den vita villan i bakgrunden och utmed Artistgatan tillhörde vid tiden stadsfiskalen Per Johan Reinold Arnander. Längst till vänster en skymt av Linköpings teaterhus. Foto omkring 1920.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.