Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Från 299 kr
Oskarshamns varv. Manöverplats för transport av värme och varmvatten till olika platser inom varvsområdet.
Miljön vid lantbruksenheten Humpen på platsen för det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping. Fastighetsbenämningen Hump/Humpen är vanlig och betyder i dessa sammanhang ett jordstycke eller liknande. Marken till bildens Humpen var ett från Stora Ullevi avstyckat markområde som tillsammans med Rosendal och Skrivarhumpen med tiden samlade fyra beståndsdelar. Foto 1970.
Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 16 i Linköping. Fotoåret 1961 stod tomtens andra, kända generation hus på platsen, en påbyggnad mot västra gaveln till Hunnebergsgatan 14. Den tillbyggda huskroppen hade ersatt ett av de många ålderdomliga trähus som fordom kantat gatan. Under senare delen av 1970-talet kom turen till bildens hus att lämna plats för en ny huslänga.
Gästgivaregården i Kisa får sägas varit platsen för den avbildade Frans Andersson. Där växte han upp och kom att vidare kvarbo livet ut. Sannolikt tog han tidigt aktiv del gästgiveriets verksamhet men från mitten av 1880-talet titulerade han sig som handlare, sedermera mer preciserat som järnhandlare. Här omkring 1875.
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Vid vad som skulle komma bli platsen för entrén till Östergötlands museum, riktade fotografen kameran mot två nyligen uppförda villor. Närmast till höger arkitekt Axel Brunskogs egenritade villa som han givit namnet Elsagården till ära av hustrun. Den vita villan i bakgrunden och utmed Artistgatan tillhörde vid tiden stadsfiskalen Per Johan Reinold Arnander. Längst till vänster en skymt av Linköpings teaterhus. Foto omkring 1920.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ett försök att utöka den odlingbara jorden till Hageby Östergård i Skedevi. För initiativet stod gårdens ägare August Jonsson, som genom invallning mot Kyrkviken lät en vinddriven länspump göra jobbet. Möjligtvis är det makarna August och Anna Jonsson med fosterdottern Anna vi ser invid pumpen. Vem som intog den vanskliga platsen i pumpens topp är oss obekant. I bakgrunden skymtar Skedevi kyrka.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.