Enköping 26:1
Från 299 kr
Trönninge 9:1
Ed 2:1
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
U164
Bautastenar på Li gravfält vid Fjärås bräcka.
Bautasten, sannolikt på Li Gravfält vid Fjärås Bräcka.
Rösen på spetsen av Örmevallalandet, numera Näsbokroks naturreservat.
Bautastengravfält från järnåldern vid Köleryd i Skällinge. Ett par män går längs en stig kantad av stenmurar och i höjd med männen står en mycket hög och smal rest sten. Fotografen var chef för Varbergs museum.
Galtabäcksskeppets köl upptagen vid utgrävningen 1928 i Tvååker. Längst till höger står ingenjör Gillis Olsson, som senare konserverade skeppet, daterat till ca år 1195. Det hade varit ett fraktskepp, en knarr. (Se VMA6340:7).
Bilden visar Lugnarohögen i Hasslöv som den såg ut vid utgrävningen 1926. Åtminstone tre män ses arbeta med utgrävningen av gravhögen från bronsåldern, vari en åtta meter lång skeppssättning uppdagades. Det var fil dr Folke Hansen och kyrkoherden/arkeologen Victor Ewald som gjorde utgrävningen. Efter utgrävningen gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till att ett betongvalv göts över stensättningen och en gång anlades mellan gravrummet och torpet intill högen. Därmed hade Halland fått sin första arkeologiska turistattraktion som invigdes den 11 juni 1927.
Dösarna i Klastorp utanför Varberg. Den ena är en runddös och kallas Stenstugan, den andra är en långdös som benämns Klastorpsdösen. Det är i storstensgravar från yngre stenåldern, ca 3500 år f Kr. Sandklef var chef på Varbergs museum.
Fornlämning, bautasten i Vallby, Alfshög.
Gravfält vid Skärte, Rolfstorp. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1962-10-03.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.