Medföljande text: "Arbetare vid Myrens Mekaniska Verkstad, Strömstad. Fr v Erik Antonsson, Erik Ljungqvist, Axel Winter, Arvid Jansson, Anders Andersson, Erik Nilsson, Anders Winter, Arne Antonsson, Bertil Forsberg, Frank Olsson, Allan Ljungqvist och okänd. Längst fram, mitt i bilden, skepparen på båten, Karl Hansson. Vid verkstaden byttes motor och däck på båten (bogserbåt). Längst bak i bild syns ett gammalt sillsalteri. Till höger i bild ligger Strömstads Lerkärlsfabrik (vid den tiden ej i drift). Bild tagen 1938. Originalfoto tillhörande Allan Ljungqvist, Strömstad".
Från 299 kr
Vattentornet i Linköping under uppbyggnad. Vattentornet togs i drift i början av juni 1958. Utsikt från vattentornet mot söder med Södra Majelden i förgrunden. Vattentornet är 46 meter högt. Byggarbetsplats. Utsikt. Byggarbetare. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vy mot det muromgärdade länscellsfängelset i Linköping. Anläggningen togs i drift 1846 och var ett av de första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset i Linköping lades ned 1946 men kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. I förgrunden ses norra änden av repslagarbanan till Wahlbecks repslageri.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Povel Ramel gästar Linköping med sitt Knäpp upp-gäng i juni 1953. Föreställningen beskrevs som något nytt med revy som bestod av ordlekar mer än drift med olika kända personer. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Konsthjulet vid Timansbergs gruvor. Överfallsvattenhjul, som med konstgång drev pumparna i Timansbergs gruvor. Vattenhjulet: Diameter 54 fot (18m). Skovelbredd 2,3 fot (0,75m). Antal skovlar 144st. Hastighet 4 varv per minut. Fallhöjd 61,5 fot (20,5m). Vattenåtgång 6 kannor per sekund (15,6liter/sekund). Konstgångens längd 3348 fot (1113m). Gruvpumparna uppfordrade 125 liter/minut. Konstruktör Ingenjör CJ Nilsson, Högåsen, Värmland. Byggnadsår 1880-81. Hjulet och konstgången voro i drift till omkring 1907.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan +19 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Periskopshuvud som leder ner från reaktorhallen för att optiskt kunna se ner i det, under drift, avstängda utrymmet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS byggnaden rum 608. Omklädningsrum med personlig skyddsutrustning för personal i drift. Skogräns och dörr till rum 609 som är första tvättrum. Bilden tagen från rum 604. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Trapphuset i Lövsta sopförbränningsanläggning, som togs i drift 1938. Utbyggnaden är maskinmästarens gamla kontor. Strax efter att fotot togs under hösten 2003 brann det i det gamla kontoret.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS byggnaden rum 608. Omklädningsrum och skogräns med personlig skyddsutrustning för personal i drift. Bilden tagen från rum 604. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Den gamla sopförbränningsanläggningen på Lövsta. Den byggdes 1905-07 och var i drift 1907-1938. Sedan dess har den inrymt kontor, verkstad och förråd.
Johan Karlsson ("Borrar-Johan") går i pension från sitt arbete som borrare vid Arboga Mekaniska Verkstad. Porträtt av man. Text på fotots baksida, se AKF-14484 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Verkstadsklubben vid Arboga Mekaniska Verkstad 1919-1934 I bildens nederkant står skrivet "Arboga Mek Verkstadsklubb 1919 - 1934" Gruppfotografi 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad 1895. Området sett från södra sidan av Arbogaån. I bildens nederkant står skrivet " 106. Arboga. A-B Arboga Mekaniska Verkstad. 1895." 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad firar 100 år. Festklädda män och kvinnor sitter vid dukade långbord. Höga kandelabrar och blomsteruppsättningar pryder borden. Arboga Gjuteri och Mekaniska Verkstadsbolag 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. AMV
Flygbild över del av Arboga. Västerbron över Arbogaån. Villaområdet, till vänster om bron är Nästkvarn. I bildens övre vänstra hörn ses Meken. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad har besök av en kund. Personalen demonstrerar tråddragmaskiner. Till vänster Sverre Larsen och i mitten Gotthard Larsson. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.