Tankmotorfartyget Algol av Trelleborg, vilken minsprängdes mellan Falsterbo fyrskepp och Falsterborev den 13.12 1939. Besättningen räddad. Efter ett par olyckstillbud med strandningar av vraket påbörjades under sommaren 1940 bärgningen. Skrovets två halvor bärgades efter många svårigheter samt infördes till Kockums varv där det åter sammanfogades samt återinträdde i tjänst i maj 1941. Under namnet Soya VII gick hon strax efter över i tyskt ägo. Efter kriget överlämnad till engelsmännen och erhöll först namnet Empire Tigaven och sedermera omdöpts till Peter M.
Från 299 kr
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Blomqvists tunnbinderi på Ängö. Erik Blomqvist berättar om bilden: "...från vänster en yngling som håller på att resa en "drittel" (tyskt ord) vid sidan om honom står min farfar N. G. Blomqvist som håller handen på en färdig drittel. Nästa man är min far Karl Blomqvist som håller på att nita ett band till en ekkagge. Något bakom honom vid fönstret står en morbror Axel Franzen och sedan står Albert Blomqvist, som sedan blev den sista ägaren av verkstaden. Framför honom står halvfärdiga ekkaggar, mannen längst till höger är i färd med att tillverka sillfjärdingar, längst till höger syns två färdiga kaggar".
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.
Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.
Meny med rätter på Sankta Gertruds gille, troligen Stockholmsutställningen 1897. Texten lyder något moderniserad som följer. Vänster sida: En timlig spis behöver vi visst/ ja låtom oss spisa utan tvist/ Med ro uti fröjd och i glädje/ Vi älskar Stockholm vår gamla stad/ Dess åsyn görer var man så glad/ vi aldrig dess bort-rivande tillstädje [tillåta]. På höger sida står vad gillet serverade: Rätter de där varje dag undfås uti Sankta Gertruds Gillestuga. Dryck av arabiska bönor. Därtill sockerbröd [ett tyskt vetebröd med mycket socker och smör] med litsla [små] rätter/Det nymodiga kalla kaffefrukost. 1 Riksdaler Suden [suden] lax med ? 75 öre Item [detsamma] med oljesås/det fransöske kalla majonäs 90 öre Kokter lax med suden ägg; en kostelig herraspis 1 rdr Kall oxe stekt med jordpärer [potatis] i oljesås med kapris/det engländare kalla Cold Roast Beef 75 öre Kall bräckter skinka med ägg 75 öre Hönspastiller [pastejer] 75 öre Tysk kejserlig frankfurter kröningskorv med pepparrot. 30 öre Bakad fågel med soppar/det fransösiske nämna volauvent aux champignons 35 öre Och må man dricka härtillika mång bägar gott herreöl från Münchens bryggeri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.