Bostadshuset med adressen Tinnerbäcksgatan 19 var ett typiskt exempel för den produktion av enklare bostäder som uppfördes stadsnära under 1900-talets första del. Tidens stora inflyttningen till staden krävde bostäder och de flesta inflyttare ställde låga krav, van som man var vid den anspråkslösa standard som rådde på landsbygden. Just denna byggnad klarade sig näppeligen från rivning när den intilliggande Sporthallen uppfördes under 1950-talet men inte förlängningen av Hamngatan som realiserades under det följande decenniet. Här en bild från 1963, kort innan huset revs.
Från 299 kr
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler, ett spår av detta är ett litet bruksmuseum. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den malm man hade, hade inte tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Ett av många Älgaråsfoton ur Isaac Andersons produktion. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Anders Olsson, Kroken f. 1814, d. 1907. Stina Olsson, Kroken f. 1832, d. 1918. Anders köpte gården av Stinas föräldrar 1867. Han hade såg och kvarn vid bäcken. Stina var en skicklig väverska och lärde andra väva dräll och lakansväv. Med oxar körde man in till Mariestad, där produkterna såldes. Bl.a. Lasarettet köpte gärna Stinas väv, för den var bra och bred.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Dekor "Rubin" Skaparen chefdekoratör EugenTrots var anställd på Gefle Porslin AB 1922-1963. Dekoren som var i produktion 1940-1958, består av handmålade spridda guldornament på bränd rubinröd glasyr. Vas modell GO 19 cm eller 22 cm, väggvas modell B rygghöjd 16 eller 19,5 cm, skål modell GA höjd 16 cm, skål modell DU 26,5x7 cm, skål modell U diameter 30,5 cm, Skål modell CD diameter och höjd 27x6,5 cm, askfat modell D diameter 8 cm, Ciggarrbägare C höjd 6,5 cm, vas modell DM höjd 14 cm.
Vy mot Linköpings station, uppförd i samband med Östra stambanans dragning till staden 1872. I Linköping, likt flertalet orter utmed statens huvudlinjer, stod Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf Edelswärd för stationens byggnadsritningar. Tiden är något av 1890-talets år. Till vänster om stationen ligger den vackra och välartikulerade fabriksbyggnaden som senare kom att ingå i en större anläggning och efter tidens produktion kallas Maskinskylten. Under bildens decennium gällde istället framställning av olika slags trävaror. Notera "vattenkiosken" invid gatukorsningen, som förutom försäljning av dricksvatten tycks som affärsidé erbjudit kioskens väggytor för affischering.
År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Bilden visar en skymt av KM 3, 1980-tal. Den stora rullen som vi ser sidan av, är just på väg att klyvas i mindre rullar. Detta görs i en s.k. rullstol. Hela den stora rullen läggs upp i ett stativ, pappersbanan dras sedan fram till själva processen där den skall klyvas med hjälp av sylvassa cirkelknivar. Klyvningen tar sedan upp till 25-30 minuter. De färdiga rullarna går sedan vidare till treans klipp, eller så skickas de till rullpaketeringen en trappa ned med hjälp av hissen man ser till vänster i bild. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Chess Brand Special Safeties" Uddevalla tändsticksfabrik påbörjade tändstickstillverkningen 1874. Grundare var Adolf P Zachau. Hans son Arthur Zachau tog över efter fadern och fabriken utvecklades till en av de större fabrikerna i landet under hans ledning. Fabriken låg mitt i Uddevalla i kvarteret Herrnhut vid Kungsgatan. STAB (Svenska Tändsticksaktiebolaget) tog över fabriken på 1920-talet. Då byggdes den så kallade Kompletten (Kompletteringsfabriken) i kvarteret Sinclair. Det var en fullt ut automatiserad produktion som då tog vid. Fabriken lades ned på hösten 1938. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vy över Järnvägsparken i Linköping med kameran riktad norrut. Vyn från Lithografens hus kan genom markörer bestämmas till våren 1906. Till vänster skymtar gaveln till det så kallade Miljonpalatset, inflyttningsklart 1898. Det iögonfallande huset i blickfånget stod klart 1895 och tycks ha tillkommit i kombinat med flera intressenter. Som nytt och en längre tid anger stadens fastighetslängd snickaren Karl August Sundberg "med flera" som ägare. Från 1903 var Östra Centralbanans Järnvägs expeditioner inrymda i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnvägs kontor. Bolaget kom vidare att köpa fastigheten. I bildens högra kant upptäcks Linköpings sockerbruk, klart för produktion 1905. Den exakta dateringen kan beläggas i avsaknaden av de så kallade järnvägsbostäderna, inflyttningsklara 1907.
Amatörfotografen Lars Fredrik "Fritz" Lovéns fotografiska kvarlåtenskap är lyckligtvis bevarad och skänkt till Östergötlands museum. Sannolikt var det inte Lovéns tanke att hans fotografier skulle leva vidare och spridas långt efter sin död. Som ofta med en privat produktion saknar bilderna önskvärd information. Detta motiv är ett av flera exempel som svårligen låter sig lokaliseras. Lyckligtvis finns hängivna lokalhistoriker till vår hjälp och den nu kända miljön kan presenteras som trädgårdsinteriör från Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret var redan tidigare givet, 1929. Gårdens gatuhus utmed Ågatan kom att nedmonteras 1949 och bli första hus att uppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Bildens enklare byggnader låg i trädgården och kom att behandlas mindre pietetsfullt och revs i det beskrivna sammanhanget. Huset med brokig fasad bar upplysningsvis en spännande historia nära förbunden med nykterhetsrörelsens tidiga historia i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.