Statens Järnvägar, SJ B 1081. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades 1911 av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ S 938. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 80 km i timme. Slopad 1973.
Statens Järnvägar, SJ Y 989. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 55 km i timme. Skrotad 1934 i Vislanda
Statens Järnvägar, SJ L 796. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 75 km i timme. Skrotad 1968 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ Ke 715. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 60 km i timme. Skrotad 1937 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 687. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 60 km i timme. Leveransfoto.
Statens Järnvägar, SJ Cc 553. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såld 1927 till skrot till Carl C. Rasmussen, Danmark.
Transport av ånglokspanna. Tillverkad av Motala Verkstad, nr 2599 år 1937.Ppannan inlagd i ångloket BJ M3s 120. Registrerad vid SJ som nr 2334.
SOEJ rälsbuss nummer 1 och tillhörande släpvagn vid Sölvesborgs station. Tillverkade av Motala Verkstad för Sölvesborg-Olofström-Älmhults Järnväg 1936 och hade tillverkningsnummer 102, samt 103.
BJ Y3 98, byggd av Motala Verkstad för Bergslagernas Järnvägar 1921. Till SJ 1948, fick då littera SJ S7 1879 . Skrotades slutligen 1973.
BJ C3 73 tillverkades 1915 för Bergslagernas Järnvägar av Motala Verkstad. Till SJ vid förstatligandet 1948, fick då littera SJ C7 1817, skrotades slutligen 1967.
Malmskillnadsgatan 30, Stockholm. Allmänna Telefonbolagets nya huvudstation, invigningsåret 1887 (12 juli). Arkitekter professor M Isaeus och byggmästare W Klemming. Tornet från Motala Mek. Verkstad. Exteriör.
Fartygsropeller av John Ericssons konstruktion. Tillverkad vid Motala verkstad 1834. Troligen en av de första propellrarna som konstruerats och gjutits i Sverige.
AB Motala Mekaniska Verkstad. Stålavgasningsanläggning. Anläggningen levererad av Stal-Laval Apparat AB, Linköping. Manövertavla försedd med land annat TV-mottagare på vilken avgasningsprocessen inne i vacuumtanken kunde följas.
Ångfartyget "Linköping". Det första propellerdrivna fartyget på Göta Kanal, levererat av Motala verkstad år 1846. Endast förstoring 38 x 28 cm.
25 ind. hkrs. ångmaskin för ångfärjan Motala Verkstad. Högtr.-cylinderns diam: 140 mm. Lågtr.-cylinderns diam: 250 mm. Slaglängd: 240 mm.
Statens Järnvägar, SJ Da2 350. Ånglok med persontåg. Loket tillverkades 1887 av Motala Verkstad. Såld 1918 som skrot till Bröderna Edstrand AB, Malmö.
Statens Järnvägar, SJ Tb 890. Ånglok med godståg. Sista tåg över svängbro. Ångloket tillverkat 1907 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 369. Skrotades 1936 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ bussar och lastbilar vid Dingle järnvägsstation. Järnvägsstationen uppfördes av SJ 1905. På spåret syns SJ Cc 746, byggd av Motala Verkstad 1903, samt några personvagnar.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.