Den avbildade Carl Johan Dehlin har givits synnerligen positiva vitsord. "Hofsam och fri från öfverilningar samt begåfvad med ett hjärtevinnande sätt" är endast några av bekräftande omdömen som finns beskrivna. Född i Linköping 1823 och vidare student i Uppsala med teologisk examen 1859. Efter en tid som läroverksadjunkt och vidare lektor i födelsestaden utnämndes han år 1869 till rektor vid läroverket i Vadstena. Där ska han ha "elektriserat" sina elever med sin kärlek till ungdomen och varit allmänt populär. År 1887 tog han likväl tjänstledigt och återflyttade tillsammans med hustrun till Linköping. Som ägare av sommarvillan Västeräng på Omberg hade de ändå fortsatt kvar intressen i Vätterbygden. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Från 299 kr
Porträtt av före detta majoren Carl Fredrik Malmborg. Född i Vreta kloster 1815 som son till Johan Fredrik Malmborg, adlad Malmborg 1816, och dennes maka Aurora Henrietta Blomstedt. Som vuxen kom han att göra en militär karriär vid Värmlands regemente. Tillika gymnastiklärare i S:t Petersburg 18461847 och vid läroverket i Karlstad 1851. Ägare till Ylingstad i Furingstad och senare Ånväga i Skeda. En olyckshändelse ändade hans liv den 12 november 1893. Han och hustrun Mina Ekenstam hade företagit en promenad för att bese lasarettsbygget i Linköping. Nyfikenhet hade fått den åldrige mannen att anträda en ställningstrappa men föll olyckligt och ådrog sig så svåra skador att han en kort stund senare insomnade.
Thure Bäckström var döv. Han råkade ut för en sprängningsolycka. Hustrun Maria var från Söder i Stockholm. Thure och Maria Bäckström, föräldrar till Karin, Greta och Erik Bäckström.
Jöns Wilander och dottern Anna Sofia skottar snö framför huset på Kvistholmsvägen i Norrsundet. Hustrun Sofia står till vänster.
Johan Sandström, född 1898 med hustrun Kristina Sandström, född Persson, och sonen Per samt Olle som ligger i magen.
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Familjen Norin, Nils Johan med hustrun Hildur Norin, född Holmgren, dottern Margareta i mitten av bilden samt sönerna Nils Olov Olle Norin och Stig Lennart Norin.
Familjen Norin, Nils Johan med hustrun Hildur Norin, född Holmgren, dottern Margareta i mitten av bilden samt sönerna Nils Olov ”Olle” Norin och Stig Lennart Norin.
Ateljéporträtt av predikant Ludvig Markström (1886 - 1949) och hustrun Anna, barnmorska (född 1880), Kållereds Missionsförsamling okänt årtal. De fick sonen Olle Markström år 1918.
Under ett par år runt förra sekelskiftet var förre sjökapten Allan Lindhé och hustrun Hanna Dahlgren hyresgäster i Ramsdal, Sankt Anna.
Johan Gustafsson /1882-1939/ från Brittås och hustrun Elin Adamsson /1886-1988/ från Torpa. Vigda 26 september 1908. De bosatte sig i Stenbrotorp.
Färåsvägen 45, Hallen i Kållered år 1954. Till vänster (i keps) Bo Ericson som byggde huset och flyttade in med hustrun Astrid.
Roten M 30 i Mölndals Kvarnby före ombyggnaden. På bilden ses Karl Rudolf Mattsson med hustrun Helena samt döttrarna Hedvig och Anna. Hedvig blev senare gift Gahrn.
Erik Bengtsson (1899 - 1991) arbetar med hö i ladan, Heljered Sörgård "Skräddarns", 1950-tal. Erik, född i Dammkärr Tulebo, ägde och brukade gården tillsammans med hustrun Margot.
Båtsmannen var en soldat i flottan och var krigsplacerad i Karlskrona, där man också utbildade sig. 5-6 gårdar i varje socken bildade en s k rote, vilken skulle stå för ett båtsmanstorp, vilket inte var särskilt populärt. Det fanns standardritningar med minimimått på hur ett båtsmanstorp med ladugård skulle se ut, men man fick bygga större, men det gjorde nästan ingen rote. Båtsmanstorpen kom därför att bli nästan exakt lika över hela ön. Det bestod av en manbyggnad i sten under faltak i enkelstugans form innehållande farstu, vardagsstuga och ett litet kök. Ladugården under fal- eller agtak innehöll ett fähus med plats för en ko, kalv, gris och några höns i ena halvan och lada i den andra. Glans torp är just ett sådant, troligen byggt på 1830-talet, då torpet beboddes av båtsman Per Kjortel och hans hustru Cajsa Stina Fröjström. I roten ingick Bjärges, Gannor, Hallbjäns, Kauparve och Mattsarve. När båtsmansorganisationen upphörde kom båtsmanstorpet att tillhöra Bjärges Melanders part. Här står Lars Georgius Jakobsson Glans, 68 år, och hans hustru Anna Catarina född Bolin från Garde, 65 år. De är vardagsklädda med förkläden och vegakeps respektive duk.
Förmodligen personalen 1936 vid Kronbergs Herrekipering. Fotografens ant: Vilhelm Dahlman. 1936 Företaget grundades 1865 av Andreas Svensson som klädeshandel i förening med skrädderirörelse. Före år 1916 var företaget beläget på Västra Torggatan 10 men flyttades sen till nummer 12 på samma gata. Efter grundarens död 1907 fortsattes verksamheten av hans hustru till 1910 då den övertogs av Ernst Brodersson. År 1920 övertogs den av AB Kronberg & Co men drevs fortfarande i samma namn. 1930 lät man inreda andra våningen till skrädderi och tyglager, 1935 moderniserades samtliga lokaler och 1938 inreddes en särskild avdelning för herrkiperingsartiklar. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.