Strax intill Gråborg ligger ruinerna av S:t Knuts kapell. Kapellets namn visar troligen att platsen har haft kontakter med Danmark och de danska Knutsgillena. I närheten ligger också Borgs by, som sedan 1945 ägs av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Runt byn sträcker sig lunden varifrån denna bild kommer. (Hämtat från Wikipedia.)
Från 299 kr
Hullgrenska gården, vinden. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstadens utsida mot Kungsbackavägen. En lastbil, Opel Blitz, från Aron Karlssons Möbler i Varberg hämtar produkter och poserar. Från vänster ses Paul Kristoffersson, Vidar Andersson (chauffören), Olof Kristoffersson, Göte E. (från Ranered, Hällesåker) och Olof Johansson. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Cerstenska huset byggt 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
En matvaruaffär i Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Hosgående fotografikort, taget år 1871, föreställer Åbon Måns Trulssons i Vinslöf (Vinslöfs socken, Vestra Göinge härad, Kristianstads län) dotter (då 17 år gammal), hustru (43 år), svärmor (63 år), svärmorsmor (93 år). Alla 4 voro, då kortet togs, i åtnjutande af god helsa, samt bodde hos Måns Trulsson. Troligen lefva de ännu. Den dräkt, hvaruti de 3 ne äldsta äro klädda, lär vara för orten egendomlig. (Texten hämtad från medföljande notering). Inv.nr. 18532.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 överförde man dit en stor del av det gamla, övergivna kyrkorummets inventarier. Två altarskåp, predikstolen och delar av kyrkans bemålade innertak skänktes till Statens historiska museum. Allt övrigt trävirke såldes och vidare bortfördes 1895. Men ändå inte allt. Vid en antikvarisk kontroll 1930, varifrån bilden är hämtad, återstod ännu rester av ett sakramentsskåp i den gamla kyrkans kor.
Flickorna från läggrummet på fabriken Ahlafors. cirka 1916-1917. Med på bild: Ester Johansson, Josefina Magnusson, Nina Rosqvist, Anna "ve sjön" Johansson (Kikås Långvatten), Emma Gahrn, Ada Wall, Nelly Östberg och Ester Rosqvist. Fabriken Ahlafors bestod av kvarnfallen 16-17 i vinkeln mellan Götaforsliden och Royens gata. Bilden är troligtvis hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Sedan länge skräpmark hyste tidigare tomten bildens vackra fastighet tills byggnaderna revs fotoåret 1952. Huset var uppfört 1877 av förre handlaren August Curman som ersättning för hans tidigare villa Augustberg i Tannefors. Curman gav den nya villan namnet Lyckan, möjligtvis hämtat från markområdets beteckning Snutlyckan. Senare ägare, Claes Gudmund Nyblaeus, namnändrade villan till Claestorp, vilket bestod tills det mer formella gatunamnet Gamla Tanneforsvägen 15B kom att gälla.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.