Kvarsebo 72:1
Från 299 kr
Snögrottor, 4 december 1965 Man varnar för 'farliga snögrottor' i snöhögarna från snöplogarna. Två pojkar har skyfflat upp en hög med snö bakomstaketet runt gräsmattan. Nu håller den ene pojken på att gräva ur öppningen till grottan medan den andre skyfflar upp mer snö.
'Bildtext: ''Grottan Amundshålan eller Frilleshillern.'' Närbild på grottöppningen. Inskriptioner på berget i öppningens ''tak''. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Glasmonter med rubrik ''Fynden vid från grottan vid Spy i Belgien blev betydelsefulla''. I montern ligger diverse flintredskap av typen moustérien, käke från grottbjörn samt 3 tänder från ullhårig noshörning. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7000:1-7 med foton tagna på utställningen ''Neanderthal-människan 150 år'' som stod på Göteborgs Naturhistoriska museum 15 november 2006 till 15 mars 2007.'
'Närbild på monter med små flintredskap och tänder samt ben från bl.a. ullhårig noshörning med text ''Fynden från grottan vid Spy i Belgien blev betydelsefulla.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 7000:1-7 med foton tagna på utställningen ''Neanderthal-människan 150 år'' som stod på Göteborgs Naturhistoriska museum 15 november 2006 till 15 mars 2007.'
I september 1953 var det premiär för dans i Grottan på Folkets hus. Myndigheterna hade bestämt att maxantalet i lokalen var 400 personer. Första kvällen löste 385 personer entré. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Utifrån andra fotografier är år 1898 en rimlig datering. Inte lång tid före bildens tillkomst hade gården tillhört landssekreterare Adolf Wallenberg och dennes maka. Dessa och inte minst den tidigare ägaren, stadsläkare Johan August Åman, hade anlagt en ståndsmässig trädgård som vid sidan av nytto- och blomsterland kunde medräkna ruddamm, promenadstråk, dekorativa ekonomihus och mer därtill. Det märkliga lusthuset på bilden finns beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder, som i sin barndom ofta besökte platsen. Grottan som det kallades var uppfört under Wallenbergs tid. Dess ytterväggar var klädda med granbark, utom framsidan som bestod av ostronskal. Huset innehöll två rum. Det första hade handmålade tapeter på väggar och tak och saknade fönster förutom små runda gluggar i taket. Det inre rummet hade rundad form och här var väggar och tak klädda med blå-och vitrandig bomullsväv. I byggnaden förvarades främst utrustning och redskap till sällskapsspel. Till höger om Grottan skymtar änden på den kägelbana som Adolf Wallenberg lät iordningställa 1868. Upplysningsvis kom den via en tid på Drabbisdal i Vreta kloster att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vid tiden för bilden var fastigheten invecklad i en rad avstyckningar och ägobyten. Några personer som överensstämmer med bildens kvinnor har inte gått att finna.
Eksta 185:1
Eksta 213:1
Eksta 231:1
Eksta 482
Eksta 536
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.