Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Från 299 kr
U164
Bautastenar på Li gravfält vid Fjärås bräcka.
Bautasten, sannolikt på Li Gravfält vid Fjärås Bräcka.
Rösen på spetsen av Örmevallalandet, numera Näsbokroks naturreservat.
Bautastengravfält från järnåldern vid Köleryd i Skällinge. Ett par män går längs en stig kantad av stenmurar och i höjd med männen står en mycket hög och smal rest sten. Fotografen var chef för Varbergs museum.
Galtabäcksskeppets köl upptagen vid utgrävningen 1928 i Tvååker. Längst till höger står ingenjör Gillis Olsson, som senare konserverade skeppet, daterat till ca år 1195. Det hade varit ett fraktskepp, en knarr. (Se VMA6340:7).
Bilden visar Lugnarohögen i Hasslöv som den såg ut vid utgrävningen 1926. Åtminstone tre män ses arbeta med utgrävningen av gravhögen från bronsåldern, vari en åtta meter lång skeppssättning uppdagades. Det var fil dr Folke Hansen och kyrkoherden/arkeologen Victor Ewald som gjorde utgrävningen. Efter utgrävningen gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till att ett betongvalv göts över stensättningen och en gång anlades mellan gravrummet och torpet intill högen. Därmed hade Halland fått sin första arkeologiska turistattraktion som invigdes den 11 juni 1927.
Dösarna i Klastorp utanför Varberg. Den ena är en runddös och kallas Stenstugan, den andra är en långdös som benämns Klastorpsdösen. Det är i storstensgravar från yngre stenåldern, ca 3500 år f Kr. Sandklef var chef på Varbergs museum.
Fornlämning, bautasten i Vallby, Alfshög.
Gravfält vid Skärte, Rolfstorp. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1962-10-03.
"Grimulf-ättens gravfält, Högaberg" i Grimeton. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-18. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, bland annat av elva högar, 24 runda stensättningar, en skeppssättning och fyra domarringar. I området finns lämningar från stenålder, järnålder och bronsålder.
Järnåldersgravfältet Korsgata, Lunnaberg gård, Träslöv. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-11. Vid gravfältet låg en järnåldersgård och här finns ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer.
Gånggrift i Kvarnome, Veddige. Gånggrifterna består av många kantställda stenar med takblock som bildar själva gravkammaren och en gång in tilll kammaren. De var vanliga under yngre stenåldern och denna tros vara tillkommen mellan ca 3300-3000 f Kr. Ursprungligen var den täckt av en hög, numera ca 10 meter i diameter, och kammarens innermått är ca 2,85 x 1,80 meter, avsedd för hela familjers gravar. Stenkammargraven kallas lokalt även Rumpelösa kyrka. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Slumme stenen . Bautasten nära 6 meter hög i utkanten av Broåsens gravfält i Grimeton. Stenen har många namn bl a Kung Götriks sten, Slumme sten, Slommestenen. Gravfältet omfattar ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer såsom högar, skeppssättningar, treuddar och domarringar varav den största benämns Götriks ring. Här finns även de för västkusten typiska cigarrformade långhögarna, där den största är 40 meter lång. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Ett halsband af fyratusenåriga bärnstenspärlor", enligt anteckningen på fotografiet taget i samband med utgrävningen 1926 av Tolarps gånggrift i Snöstorp. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8961)
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
"Gånggriften börjar framträda", antecknat vid utgrävningen 1926. Gånggriften i Tolarp, Snöstorp som ligger nära Fylleån och är en av Hallands största och bäst bevarade gånggrifter. Gången är 4,5 meter lång och själva gravkammaren mäter 3 x 7 meter. Ursprungligen var den dold under en hög. Gravtypen användes under yngre stenåldern och användes för att begrava flera människor, i vissa över 30 personer. Denna gånggrift har hänförts till stridsyxekulturen, bedöms vara omkring 5000 år gammal och fynd i samband med utgrävningen 1926 tolkas som att ceremonier hållits i samband med gravsättningarna. Fil dr Folke Hansen från Lund och kyrkoherde/arkeolog Viktor Ewald var de som utförde utgrävningarna både här och i Lugnarohögen i Hasslöv samma år. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8956, F8961, F8964)
Röse mot öster på sydvästra Sandö i Vallda.
Vy från södra röset på norra Sandö över skärgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.