Sundsvalls stadsbrand 1888. Kvar efter brandens framfart finns bara skorstenspipor och utbrända huskroppar. I bildens framkant syns Selångersån och bland husresterna står några män varav två i uniform.
Från 299 kr
ruin, brand, kyrkoruin, kyrka
fotografi, bilder
familj, gruppbild, brand, sågverk
Pensionat K.F.U.M. i kvarteret Galatea år 1910. Stöphus byggt 1827 av kammarherre Uggla på Brinks tomt (Brink lär ha byggt först efter branden 1822). Huset klarade branden 1827 men byggdes då om enligt stöpmodellen. 1913 byggde Kungliga Telegrafstyrelsen på denna tomt.
Det har brunnit i Televerkets lokal på Nygatan. Trots skadorna efter branden fortsätter telefonisterna sitt arbete vid växelborden. I taken hänger presenningar för att skydda växeln mot det vatten som användes i släckningsarbetet. I taket hänger nakna glödlampor. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Televerket på Nygatan, efter branden. En presenning hänger i taket för att skydda växeln från det vatten som användes i släckningsarbetet. Växeltelefonisterna arbetar med en telefonlur hängande vid vänster öra. Klockorna, på rad, visar hur många perioder samtalen pågått. Från vänster: Britt Johansson, okänd och Mary Pettersson. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Trots skadorna efter branden, fortsätter arbetet på Televerket på Nygatan. Tre kvinnor som arbetar vid växelbordet. De har varsin telefonlur vid örat. Från vänster: Kerstin Örnefur, Jansson (gift med frisör Folke Jansson med salong på Paradisgränd), okänd Det hänger en presenning över arbetsplatsen. En naken glödlampa hänger i taket. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Televerket. Arbetet fortsätter trots skadorna efter branden i fastigheten på Nygatan. En kvinna sitter vid ett skrivbord. Hon har en pärm uppslagen. En telefon står på bordet. En annan kvinna står bredvid skrivbordet. En lampsladd hänger i taket. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930. Foto Erik Hammarstedt, Långshyttan. Systerson till Johan Vretling, Isaksberg
Nora-branden efteråt, 19 februari 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en mörk rock. I bakgrunden skymtar det som är kvar av byggnaden efter brand. Istappar hänger från byggnaden.
Nora-branden efteråt, 19 februari 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en mörk rock. I bakgrunden skymtar det som är kvar av byggnaden efter brand. Istappar hänger på byggnaden.
Nora-branden efteråt, 19 februari 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en mörk rock. I bakgrunden skymtar det som är kvar av byggnaden efter brand. Istappar hänger på husfasaden.
Vy över Örebro, i slutet av 1800-talet. Fotot taget mellan 1889-1912. Gamla teatern taket efter branden, återställt 1889, husarstallet revs 1912. I fonden Allehanda huset och Gamla Teatern och till höger på bilden gamla kronobränneriet, husarstallet.
Residenstorget ca 1920. Fastigheten i fonden, Ahlmarkska huset, uppfördes något år efter branden i 2 våningar, kompletterades med ytterligare 2 plan 1907, revs 1961 och på tomten uppfördes Domus-varuhuset som invigdes 1962.
Wermlandsbankens huvudkontor i ett 40-tal år efter branden 1865. Huset, med adress Älvgatan 5, byggdes 1866, togs i bruk av Telegrafverket 1910 och byggdes på med en våning 1937. Bilden tagen runt förra sekelskiftet
Lövstabruk. År 1643 köpte De Geer bruket och utvecklades till Sveriges största järnbruk. Efter branden 1719 återuppfördes herrgården med flyglar i sten. Karolinsk stil. (Bilden använd som förlaga till en målning av Bruno Hoppe. Målningen hänger på Jernkontoret.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.