Rumsinteriör. Fru Helén Ek, Kapten Jean Ek. Huset ägdes av AB Centralpalatset, tax tomt 120000, hus 300000, tomt 1082 m/2. Kapten Jean O. Ek, chef för 1:a komp. Kungl. Lifregementets grenadjärer.
Från 299 kr
ående, första felgångarn 7 februari 1967 Vid Trädgårdstorget går en man med portfölj, och en kvinna över övergångsstället med trafikljus. På Storbron ser man en cyklist och en buss. Längre bort ser man Centralpalatset på Olaigatan.
fotografi
Reprofotografi som sannolikt visar Linköpingsfotografen John Bergqvists hem i Centralpalatset i Linköping. Genom annat fotografi kan rummet placeras intill hans fotoateljé och har möjligtvis använts som väntrum eller annan funktion i samband med fotografering. Originalfotografiet får anses vara taget av honom omkring 1910.
Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Den hade ett medeltida ursprung som tidigt gav plats för ett helgeandshus. Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.
Stora torget var länge Linköpings kommerciella centrum. Till vänster ser man Centralpalatset som är byggt 1909. Folke filbyter. Storgatan. Centrala Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Brandkåren. Bensinpåfyllning av samtliga fordon. Nygatans södra sida, mitt emot brandstationen. Vy mot väst. Huset till vänster i bild, Nygatan 60, ägdes av Folke och Astrid Rosén. På vindsvåningen bodde den kände polisen, djurvännen och amatörkonstnären Fredrik Waldemar Nilsson. Bortom detta hus ligger Centralpalatset.
Otydlig men unik bild mot Westmanska gården sedd från Stora torget. Byggnaden uppfördes efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700. Husets läge omintetgjorde för övrigt en planerad förlängning av Platensgatan. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Reproduktion efter bild (inramat fotografi) av Curt Götlin, nummer ÖLM 33430. Titel: "Skuggor utefter Storgatan", 1955. Motiv: trottoarhörn i korsningen Storgatan-Olaigatan, fotograferad från Centralpalatset, Örebro. Människor, långa skuggor, trafikljus. Signerad: Götlin-55 mitt på nederkanten. Vit passepartout. Mått med passepartout: 50x40 cm. Neg.nr. 1858/81. Teknik (för tavlan): Bromid. Tavlan inköpt (1981-04-21) av Curt Götlin, Nora.
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.