Brandkåren. Bensinpåfyllning av samtliga fordon. Nygatans södra sida, mitt emot brandstationen. Vy mot väst. Huset till vänster i bild, Nygatan 60, ägdes av Folke och Astrid Rosén. På vindsvåningen bodde den kände polisen, djurvännen och amatörkonstnären Fredrik Waldemar Nilsson. Bortom detta hus ligger Centralpalatset.
Från 299 kr
Otydlig men unik bild mot Westmanska gården sedd från Stora torget. Byggnaden uppfördes efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700. Husets läge omintetgjorde för övrigt en planerad förlängning av Platensgatan. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Reproduktion efter bild (inramat fotografi) av Curt Götlin, nummer ÖLM 33430. Titel: "Skuggor utefter Storgatan", 1955. Motiv: trottoarhörn i korsningen Storgatan-Olaigatan, fotograferad från Centralpalatset, Örebro. Människor, långa skuggor, trafikljus. Signerad: Götlin-55 mitt på nederkanten. Vit passepartout. Mått med passepartout: 50x40 cm. Neg.nr. 1858/81. Teknik (för tavlan): Bromid. Tavlan inköpt (1981-04-21) av Curt Götlin, Nora.
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Det var härifrån den stora stadsbranden år 1700 startade, genom att en av gårdens drängar slarvat med en lykta. Efter branden avsågs Platensgatan att förlängas genom gården. Tomtens ägare lät emellertid i hast uppföra det putsade gatuhuset i bakgrunden, vilket omintetgjorde den planerade förlängning av gatan. Som en eftergift togs ett valv upp redan 1707 för fri passage till och från Stora torget. Valvet skymtar bortom den välta trålåren under skylten "Mjölhandel". Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Vykort med motiv mot Göta Hotell i Norrköping. Hotellet ritades av Werner Northun och uppfördes 1904-1906. Byggnaden utformades som ett centralpalats med konsert- och bankettsal, omgiven av en läktarvåning med balkonger, klubbrum och sällskapsrum. I markplanet gjordes plats för affärsllokaler. I byggnaden fanns även privatbostäder och en banklokal. Högst upp låg festvåningen och den stora terrassen med tillhörande torn. Hotellet var ett av flera byggnader som uppfördes i samband med den stora konst och industriutställningen på sylten i Norrköping 1906. 1943 byttes namnet till Grand Hotell. Vid kajen ligger ångfartyget Kolmården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.