Måsbergsbacken, hoppremiär. Arbetarbladet. 18 februari 1951. Ny publicering. Namn och nytt, Arbetarbladet 12 februari 2005. Redaktör Siv Berg. På 1950- och 60 talet var backhoppning en stor sport i vårt land, men Gävle hade ingen bra backe. Det hade tidigare funnits en oanvändbar backe vid Gustafsbro och en i Hemlingby. För att ge extra skjuts åt sporten beslutade Gävle skidklubb att bygga en hoppbacke på Måsberget på Brynäs. - Det var Ture Edbom, kommunalråd och backhoppare som tyckte vi borde fixa en backe. Han, jag och ett gäng från Sundsvall byggde backen tillsammans och den invigdes 18 februari 1951. Det berättar gamle backhopparräven Erik Magnusson, 80 år, Gävle, som suttit med i Skidförbundets backhoppningskommitté i 30 år och varit bisittare till Sven "Plex" Pettersson i tv i 25 år. Vid invigningen av nya Måsbergsbacken rådde våldsamt yrväder, men Erik gjorde ändå ett långt och stilfullt premiärhopp på 29 meter och kom fyra i tävlingen. Vann gjorde regerande juniormästaren Lasse Schyberger. Vid ett senare tilfälle satt Erik backrekord på 41,5 meter. Måsbergsbackens öde beseglades år 1967. - Då blåste backen omkull i en snöstorm. Backen var stadgad med vajrar, men de räckte inte till när det blåste hård nordan, berättar Erik.
Från 299 kr
Den vinklade ladugårdslängan med agtak var ovanlig, både för sin storlek och just för att den var vinklad. Agtäckta hus stod annars hörn i hörn, men var inte hopbyggda, för det var svårt att få tätt i vinkeln. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln, luckan i väggen på framsidan visar det. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan och en lucka till denna inifrån ladans genomkörsel. Lada fanns således i byggnadens hörn med stora ladportar. Den lilla dörren i nästa länga kan gå till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod med två dörrar. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Byggnaderna ser hedenhösaktiga ut, men var kanske inte mer än kanske 60 år gamla när bilden togs. Bjärges Jakob Jakobsson hade ärvt gården och hustrun Stina var kommen från Kauparve.
En i spiral hoplagd, trind guldten, slät på mitten, tjockare mot ändarna och där prydd med inslagna fina hästskoformade figurer, samt ytterst med tvärgående strien, växlande tre och tre mellan varje litet avbrott. På denna är uppträdda fem stycken små ringar av vilken en är enkel och de fyra andra bestående av spiralformigt, i flera varv hoplagda trinda guldtenar. Totalvikt 199,8 gram. Funnen av en dräng Jonas Johansson i Hässelby under dikesgrävning på ägorna. Inlöstes med 60 ½ dukater av statens medel 1938. Guldbrakteat, två tum i diameter, i mitten ett människohuvud med diadem över ett behornat, fyrbent djur. I övre kanten en enkel ögla, runt kring kanten en omvikt räfflad rand. Hittad av bonden Nils Danielsson, Lundeby nr 2, Persnäs socken på dennes ägor. Inlöst med 26 riksdaler, 10 skilling banco år 1856.
Trädgårdh, Gertrud, fru. född: 29 maj 1883, en av vårt lands mest bemärkta och framstående ryttarinna började rida som barn och har med stor framgång deltagit i dressyr och hoppning. Åren 1919-33 startade fru T. i 60 offentliga tävlingar i lätt och medelsvår dressyrtävlan och hemfärde därvid 9 st första pris och 20 övriga platspris på Radiata, Judith, Garant och Zina. Hon hade 32 starter i offentliga klasser av lätt och medelsvår hoppning. 1913-26 blev resultatet 8 segrar och 14 platspris på Radiata m. fl. år 1920 erövrade fru t. hästutställningen i Stockholms hederspris till den ryttare, som under hästutställningen erhållit högsta poäng i hoppning. vid nordiska ryttarspelen i Köpenhamn 1921 segrade fru T. i dressyrtävlan för damer. Vid den krävande distansritten vid nordiska spelen 1922 deltog hon som enda ryttarinna och erhöll femte pris. Judith väckte allmänt uppseende genom sin goda kondition vid passerandet av målet efter 85 km:s ritt.
Reproducerat porträtt av Bengt Carl Bergman. Hans brokiga liv tog sin början i Revesjö församling i Svenljungabygden 1805. Uppvuxen under enkla förhållanden finner vi honom som studerad och i olika tjänster inom domstolsväsendet i Stockholm från det sena 1820-talet. Under perioden 1844-1851 tjänstgjorde han som huvudstadens polismästare för att sistnämnda år utses till landshövding över Älvsborgs län. Som sådan uppges han varit duglig men hans privata lättsinne drog på honom stora skulder vars räntor inte kunde täckas av inkomsten ämbetet gav. En lånekarusell inleddes där självaste kronsprins Karl (XV) blev lurad på inte mindre än 60 000 kronor, vilket obönhörligen satte stopp för Bergmans fortsatta karriär. Efter avskedet från landshövdingeämbetet 1858 flyttade Bergman till Västervik, där han uppges levt i armod. Den lurade kronprinsen, som blivit konung Karl XV, veknade emellertid efterhand och år 1864 erbjöds han tjänsten som postmästare i Linköping, en befattning han bibehöll till sin död 1878. Från 1832 var han gift med Johanna Wilhelmina Melander och under sin tid i Linköping bodde makarna först på adressen Apotekagregatan 1 och sedermera i hörnet av Kungsgatan och Platensgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.