Skuporna är uppsatta i rakar. Masse skriver att det är på Smiss Vilhelm Karlssons åker, men när man ser slantunen i bakgrunden, ser det ut att vara på Smiss Kristn Perssons åker norr om Vilhelms åker, se Bild 45. Även här ser man hur kala Lausbackar var förr. Botvide kvarn skymtar i fjärran. I bildens båda kanter kan man mot horisonten ana två små byggnader med agtak.
Från 299 kr
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Den siste arrendatorn av Ekholmens gård avflyttade 1961 och därefter gick förfallet snabbt. Under lång tid hade gården varit en av de största i Landeryd socken med en sammantagen areal över 400 hektar. År 1901 styckades ägorna i inte mindre än 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Ändå fanns det mark kvar att med början 1967 bebygga ett stort antal hyreshus i området kallat Kvinneby. Bilden visar gård kort före rivningen 1964.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Ett av många Älgaråsfoton ur Isaac Andersons produktion. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Anders Olsson, Kroken f. 1814, d. 1907. Stina Olsson, Kroken f. 1832, d. 1918. Anders köpte gården av Stinas föräldrar 1867. Han hade såg och kvarn vid bäcken. Stina var en skicklig väverska och lärde andra väva dräll och lakansväv. Med oxar körde man in till Mariestad, där produkterna såldes. Bl.a. Lasarettet köpte gärna Stinas väv, för den var bra och bred.
Vykort av Särdals kvarn som är en åttkantig sk holländare i sex våningar på stenfot, uppförd 1890 och har sedan använts fram till 1967. Maskineriet är intakt och välbevarat. Mjölnarbostaden i två våningar är uppförd invid kvarnen och de förbinds genom en gång. I övervåningen inrymdes ett magasin. Till kvarnmiljön hör också ett samtida fd svinhus från 1891 av huggen sten och trä. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesförklaringen från 1980.
Stadsvy tagen mot öster från kraftstationens skorsten över Varbergs bebyggelse öster om järnvägsstationen. I förgrunden syns järnvägen och dess park, Västra Vallgatan samt Varbergs mekaniska verkstad. Parallellt med Västra Vallgatan går Kungsgatan som korsas av Engelbrektsgatan till höger, där Varbergs teater ligger, och till vänster Eskilsgatan som flankeras av två likadana hus, kallade Tvillinghusen. Allén på Eskilsgatan är helt ung och späd. I bakgrunden syns först en kvarn och längre bort skymtar vattentornet.
Så här såg det ut på Nya Torget en lördagsmorgon år 1973. Då kom bönder och affärsfolk hit och "dukade upp" sina varor till försäljning. På torget fanns god plats för parkering och till höger syns Konsums stora affärshall. I bakgrunden till vänster ses biografen Röda Kvarn och affärshusen vid Göteborgsvägen. Senare flyttades torghandeln till ett nytt torg i närheten av Åby Stormarknad inte långt från Kungsbackavägen.
Folknykterhetens Dag firas. I täten går fanbärare Britt Kjellberg (duktig idrottare), iklädd folkdräkt. Bakom henne går fler unga kvinnor i folkdräkt. Blåsorkestern Broderskaps Musikkår spelar marschmusik. Människor marscherar över Herrgårdsbron på väg till Gäddgårdsvallen. Flaggorna vajar i vinden. Några barn går vid sidan av paraden. I bakgrunden ses Herrgårdsvägen, norr om ån. Till höger hamnmagasinen tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Män som samtalar på Herrgårdsbron. Två bockar är uppställda och en man bär en stege, de har arbete att utföra. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Två personer cyklar. En kvinna i päls är på väg över bron. Herrgårdsvägen, riktning Sankt Nikolai kyrka/ Nicolai kyrka. Fastigheter vid Strandvägen. Till höger anas magasinet tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Det är vinter och snö. Det är vinter och snö.
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Bilden är tagen från kanten av Gumbaldkväiar. Manbyggnaden och ladugården med en nybyggd bod syns bakom bandtunarna. Tunen i förgrunden är en s k räcktun med vågrätt liggande trolar, som i denna slags tun kallades räckar. Sådana tunar var vanliga i hagar med svagt betestryck med nöt, de var glesa och därmed virkesbesparande. Alldeles t h om manbyggnaden skymtar en väderkvarn. Det är troligen Gumbalde kvarn, borta sedan länge. Tingströms blev kortvariga här, 4-5 år. 1920 köpte Lars Östmans son John tillbaka stället och Tingströms flyttade till Ljugarn.
Här vill Masse visa hur en åker ser ut när den har plöjts med en modern vändplog. Bilden är tagen så solen ger släpljus, tiltorna framträder genom skuggning. Förplöjningen är de längsgående fårorna och motvändningen de tvärsgående. Åkrarna var förr uppdelade i mindre åkerstycken vilka kallades "tvärar", vilka i regel skiljdes från varandra genom små diken. Bilden är tagen mot Lausbackars västra sida med Hallbjäns kvarn på backkanten och Hallbjäns södra part skymtande t v. Bandtunar skiljer beteshagar och åkrar från varandra och skiljer också mellan olika markägare.
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.