Medföljande text: "Sjösättning av motorsnäcka. Båten bordlagd av Karl August Hansson och inredd av Carl Johan Hansson. Filjestad på Sydkoster. Bilden tagen ca 1950. Originalfoto tillhörande Carl Johan Hansson, Koster".
Från 299 kr
Medföljande text: "Fiskebåten "Koster" (75 fot) efter sjösättning (leveransklar). Båten byggdes vid Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad, Bovallstrand, och såldes till Öckerö (ägare: Georg Alexandersson). Bilden tagen 1949. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand. (se även R 58:3)".
Medföljande text: "Fiskebåten "Koster" (75 fot) klar för sjösättning. Båten byggdes vid Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad, Bovallstrand, och såldes till Öckerö (ägare: Georg Alexandersson). Bilden tagen år 1949. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand. (se även R 59.:1)".
Kägelbanan flyttades till Gamla Linköping från Drabbisdal, Berg. Landssekreteraren Adolf Wallenberg (1827-1895) uppförde kägelbanan i trädgården på sin ägandes gård Djurgårdsgatan 17 vid Trädgårdsföreningen i Linköping för enskildt begagnande 1868. Den flyttades något av de sista åren av 1800-talet till Drabbisdal i Vreta klosters socken.
Ånglok med tillverkningsnummer 45, byggt 1887 av Karlstads Mekaniska Werkstads filial i Kristinehamn. Spårvidd 891 mm. Levererat till Galtströms Bruk som då ägdes av Klosters Bruk. Loket ankom till Sundsvall per båt den 21/6 1887 för vidare befordran per pråm till Galtström. Loket fanns 1963 bevarat i Galtström.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Medföljande text: "Bild från Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad, Bovallstrand. På bilden syns Verner Högden. Till höger i bild syns snickar- och mekanisk verkstad, till vänster fiskebåten "Koster" (75 fot, såld till Georg Alexandersson, Öckerö) under byggnad. Bilden tagen år 1947. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand".
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Morgonavisen Jyllands-Posten, 14-08-1946: Sverige koster årlig 1 million kr. på sine jernbanestasjonshager. Året Runt, 1946: Finns det något roligare än att tala om blommor?
Tryckt text på kortet: "Bohuslinden, Koster." "Kortet taget av länsjägmästaren John Lindner 1920 eller 1921. Personerna är fr. vänster: Maja Vebel (Född Bothen, syster till " morbror", Bertil Bothen), hennes make Ernst Vebel fotografens hustru fru Lindner, ?, Sylvia Lindner (dotter till fotografen) tre fröknar Larsson från Kristianstad, förf. Martin Kock, Dagmar (min moster) och Bertil Bothen."
Tryckt text på kortet: "Fyrfartyget, Bohuslän." Noterat på kortet: "Grisbådarne Tjärnö." "Låg 1900-1929 0,5 mil v. om st. Drammen (Nv. om Koster och Sveriges västligaste punkt). De skär det markerade, tilldömdes Sverige 1910 genom skiljedom. Gränsen utmärks numera av 4 stora järnbojar.
Porträtt av Brita Rudling. Född 1854 i Jönköping som dotter till häradshövding Arnold Georg Rudling och Welly Holm. Föräldrarna flyttade från Jönköping och bosatte sig i Vreta klosters tingshus 1860. Från 1869 var familjens hemvist Linköping där modern vidare avled 1884 och fadern 1892. Det sistnämnda året flyttade Brita till Stockholm tillsammans med en bror och en syster. Redan efter ett par år var hon tillbaka i Linköping och välkomnades i familjen Lindgren-Seigbahns hem invid Magasinstorget. Som sysselsättning kom hon att engarera sig och sedermera förestå stadens så kallade soppkokningsanstalt, en bespisningsinrättning för fattiga barn. I familjen Rudling förekom psykisk ohälsa. En bror omnämns som "sinnessjuk" och Brita kom med åren att utveckla allt tydligare hinder. Tidningen Östgöten redogör 1905 för hennes slutliga, ohyggliga öde. I Glyttinge väster om Linköping hade Brita frågat boende efter vad klockan var och hur dags tåget från Mjölby skulle komma. Hon ska då ha uppträtt "mycket nervös, uppskakad och underlig" och begivit sig upp på banvallen. Från stugfönstret såg ett äldre par att hon gick fram och tillbaka på spåret och när tåget strax hördes störtade mannen ut till undsättning. Då Brita såg mannen hade hon rusat mot tåget och kastat sig framstupa över rälsen. När mannen nådde fram hade tåget redan rusat över Brita som i samma stund hade förlorat båda benen från låren, en arm och fått höften krossad. Ändå hade hon vid full sans ropat till honom att "gå efter yxan och slå ihjäl mig". Den olycklige fördes så snart det lät göras till Linköpings länslasarett där hon senare under dagen avled.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.