HSB. 1945. HSB en kooperativ bostadsrörelse i Sverige, landets största bostadskooperation för bosparande, planering, finansiering, byggande och förvaltning. Stod tidigare för Hyresgästernas sparkasse-och byggnads-förening, numera används enbart förkortningen. Den första föreningen bildades den 6 juli 1923 i bostads-nödens Stockholm. HSB-föreningarna är sammanslutna till HSB Riksförbund, bildat 1924 på initiativ av arkitekten Sven Wallander. HSB var banbrytande inom en lång rad områden. Bl.a de första daghemmen och de första sopnedkasten. HSB var banbrytande i utvecklingen av boendet. Redan på 1920-talet byggde HSB bostäder med badrum i varje lägenhet och gemensamma tvättstugor med moderna maskiner. För att rationalisera och minska byggkostnaderna infördes en särskild HSB-standard som fick stå modell för svensk standardisering av byggandet. Under efterkrigstiden utvecklade HSB en rad egna industriverksamheter som t. ex ett stenbrott för brytning av marmor i Kolmården och flera snickerifabriker. Dessa verksamheter avvecklades under 1980-talet. Fram till slutet av 1970-talet bedrev HSB småhusproduktion genom Borohus AB och man hade ett eget byggföretag, HSB Bygg AB, som avvecklades i slutet av 1990-talet samt ett vårdföretag Grannskapsservice AB som även det avvecklades i slutet av 1990-talet. HSB Bank som avlöste den gamla sparkassan bildades 1997 och såldes 2002. Bosparandet i HSB förvaltas numera av Swedbank.
Från 299 kr
'Vy från nedanför Annedalskyrkan ut mot Linnéplatsen med Dag Hammarskiöldsleden med bilar. Spårvagn på avstånd. :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr 936. Bildtext där: :: Vyn förevigades 1926 av greve Arvid Posse. Detta var tre år efter invigningen av Naturhistoriska museet som syns på höjden. Tornet bakom museibyggnaden tillhörde det första ålderdomshemmet i Sverige, Stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg från 1896. Detta ålderdomshem ersattes under 1970-talet av Vegahusen med samma funktion. Säröbanan började trafikeras med ångloksdrivna tåg 1904 och gick då mellan Särö och stationen, en bit ifrån Linneplatsen. Det var speciellt under sommaren som det var populärt att åka ut till Särö för att bada, men i mitten av 1960-talet gick det sista tåget längs sträckningen. :: :: Vegetationen kring Naturhistoriska museet har naturligt nog växt upp och sommartid skymtas bara spira och taknock av byggnaden, här sedd från Annedalskyrkan. Idag går spårvagnsspår och Dag Hammarskiöldsleden parallellt med Säröbanan.'
Högby fyr. Högby fyr är en fyrplats belägen på en udde cirka tre kilometer öster om Löttorp på norra Öland. Den tidigare fyrvaktarbostaden och fyren uppfördes 1898 efter ritningar av Johan Höjer. Fyrvaktarbostaden är uppförd av tegel. Källarvåningens fasader är klädda med arbetad granit, huggen på Blå Jungfrun. I övrigt är fasaderna klädda med huggen kalksten. Taket är täkt med svart skiffer. Fyren är byggd i järn och vitmålad. Konstruktionen är unik för Sverige och är byggd på Bergsunds Mek. Verkstad. Fyren hade innan den monterades upp på udden visats på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Både fyrvaktarbostaden och fyren är byggnadsminnesmärkta sedan slutet av 1970-talet. Idag har fyrvaktarbostaden inretts till ateljé och utställningslokal. Huset är privatägt, medan Sjöfartsverket fortfarande äger fyrtornet. Fyrtornet var från början utrustat med en roterande Fresnel-lins av tredje storleken som drevs av ett urverk med lod. Fyrljuset kom från en fotogenlampa. Denna uppdaterades med luxlampa 1908. 1945 blev fyren eldriven och fick en 1000 watt-lampa. Den blev automatiserad 1967. Numera är originallinsen utbytt mot en modernare lins tillverkad av AGA, och lysvidden är sänkt då belysningen är en 60 watt-lampa. Högby fyr byggnadsminnesförklarades 1978. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Edvard Martinsson, Södra Kärnberg. Född i slutet av 1800-talet, död 1970-talet. Edvard blev enbent genom en huggarolycka i skogen. Per Jonsson stoppade blodflödet genom att lägga en kortlek över såret. Edvard begav sig så snabbt som möjligt med hästfärd till doktor Oskar på gamla sjukhemmet i Torsby. Han öppnade såret som började blöda igen. Då bands ettt hårt tryckförband över såret och Edvard blev förd med hästskjuts till Myra järnvägsstation i N:a Råda i Klarälvdalen för vidare befordran till lasarettet i Karlstad. Det visade sig då att tryckförbandet varit för hårt och det hade hunnit bli kallbrand i benet och det måste amputeras. Men han lärde sig snabbt att ta sig mycket bra fram med krycka. Han fick en protes men den tyckte han var så klumpig att han egenhändigt gjorde en stövel av den. Han blev utbildad till skomakare pga sitt handikapp. Men han hade alltid bråttom och det när han lagade skor också, så laggen hamnade ibland brevid hålet. När detta påpekades svarade han: - Ja, det blev bara så. Så det blev skogsarbete som blev den egentliga inkomstkällan. Han byggde en evighetsmaskin och även fiolen, trots att han inte spelade själv.
Vy mot "Byggena" och Rallarberget, sett från backen som går upp till Krokslättsskolan. Detta var arbetarbostäderna norr om Krokslätts industrier. Det fanns tio byggen, uppförda från 1880-talet fram till 1910, och de låg mellan nuvarande Dalhemsgatan och Gustavsbergsgatan. Utefter Dalhemsgatan låg (från Göteborgsvägen räknat): Lugnet, Fredås, Marielund, Oskarsborg "Kupan" och Karlsberg. Utefter Gustavsbergsgatan låg (från Göteborgsvägen räknat): Fridhem "Långbygget", Täppan, Dalhem, Anneberg och Solhem. // Text från: Mölndals gatunamn av Lars Gahrn. "Byggena" revs och i början av 1970-talet byggdes Fredåsområdet (Marielundsgatan, Fredåsgatan och Gustavsbergsgatan) på platsen. Gräsmattorna med träd-allén i mitten behölls. 19 maj 1969 bytte Vävaregatan namn till Gustavsbergsgatan (gatan längst till höger i bild). I nedre, vänstra hörnet ses Krokslätts gamla Folkets Hus som låg på Vävaregatan (idag: Gustavsbergsgatan 8). Huset revs och det byggdes en tvättstuga* istället. Längst ner till höger ses gamla Krokslättsvallens fotbollsplan med dess omklädningsrum. *Enligt uppgift från Ninnie Martin byggdes tvättstugan 1945 (efter kriget). Den gamla som kallades "Brygghuset", låg bakom Gustavsberg nr 1 (idag: Berghemsgatan) och där fick man elda under den stora grytan och skölja för hand. Jag kommer ihåg när mamma tvättade där. Det blev inte så ofta, mest om sommaren då tvätten fick hängas ute. Annars fick man hänga tvätten på vindarna som fanns högst upp i varje hus.
Valbo kyrka. 1933Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 1150–1199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 1270–1329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 1742–1743 och ett torn 1776–1777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 1150–1199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 1270–1329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 1742–1743 och ett torn 1776–1777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Valbo kyrka. 1933Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.