fotografi
Från 299 kr
En grupp människor som har en picknick utomhus, troligen under tidigt 1900-tal. Text baksida kort: "Kära syster jag har ej tid att resa å ta upp Potatisen för Gunnar har idag fått order att han skall till Stockholm å exsera den 1 oktober så ja skall sy skjortor å sticka vi strumpor. Så om du vill ta opp våra så betalar vi dig eller om Tildas flickor kunde göra det så att de kommo opp ifall det skulle bli kallt i höst, din syster Tina".
Slakt. Gåsaplock i Gamla Köpstad, 1916. En grupp människor sitter med gässen som ska plockas utanför en byggnadsgavel, där porten är uppslagen. Första raden sittande: Hulda Gustavsson (Bosse Hulda); Josefina Johansson (Smälle Fina); Augusta Johansson (Sevrinsa Augusta); Susanna Karlsson (Silla Sanna); Sofia Pettersson (Bosse Sofia); Sven Larsson (Gustavs Sven). Andra raden sittande: Alfred Bengtsson (Lindberga Alfred); Sven Johansson (Smälle Sven); Karl Davidsson (Davidsa Karl); Anders Karlsson (Silla Anders). Stående: Karl Nilsson (Skräddare Karl); Ernst Nilsson (Lindberga Ernst); John Nilsson (Skräddare John;, Nils Johansson (Skräddare Nils).
Vykort, "Midsommarfest å Påskberget." Dansen går runt midsommarstången. I förgrunden sitter några på en bänk och tittar på. Midsommarfirandet var höjdpunkten på året bland festligheterna på Gamla Påskberget, då tusentals människor ur alla samhällsklasser deltog. Planteringssällskapet Småfoglarnes vänner arrangerade festen mot en billig entré (25 öre 1905) och det kunde bjudas på kanonsalut, dans och musik, uppsläppning av jätteballonger, gungor, komiker, sportövningar med prisutdelningar, lotterier och givetvis förfriskningar av olika slag. Man gick i festtåg ut till berget från torget kl 16. Just 1910 skulle en fem man stark orkester spela till kl 9 på kvällen.
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Bild 1 Glommakraft En grupp kreativa människor med anknytning till Glommen har sedan några år haft en återkommande utställning. Den har kunnat ses i Glommens samlingslokal. Konstnärer, fotografer, hantverkare, författare i samarbete med Glommens Samhällsförening. Bild 2 Förberedelser in i det sista. Bengt Johansson och Käte Laurent. Bild 3 Lena Björnquist hänger sina akvareller med strandmotiv. Bild 4 Halsband av klor från egenfångade krabbor såldes av Lars Wikander. Bild 5 Ordföranden i Glommakraft 2009, Bengt Winblad, hälsar välkommen vid vernissagen. Bild 6 Trubaduren Bengt X underhöll med sköna visor vid invigningen av årets Glommakraft. Bild 7 Museichefen Debbie Thompson invigningstalade och öppnade utställningen.
Anders Johan Andersson tar emot vid sin 90:e födelsedag 1926. Bordet är dukat med finporslin och själv sitter han uppklädd med välansatt skägg. Likt generationens människor ur de breda lagren har han ett strävsamt liv bakom sig. Född i en tid då Carl XIV Johan ännu regerade landet hade han genom ett hårt drängliv blivit torpare i Hornstäve och vid ålderns höst lyckats friköpa stugan. Då levde ännu hustrun, men nu är han ensam och utan de barn och barnbarn som äktenskapet aldrig gav. Men varken allena eller bortglömd, om vilket blomstergåvorna och den väl tilltagna bjudningen vittnar.
Under middagsrasten den 16 maj år 1952 höll Svenska frälsningsarmén en sångstund på Wahlbecks fabriker i Linköping. Många människor flyttade från landsbygden och var ovana vid fabriks- och stadsmiljön. Detta ledde till att personalvård blev viktigare efter andra världskriget. Wahlbecks tillhör de företag som under femtiotalet arbetade för arbetsmiljön. Den mest omtalade åtgärden var att man anlade en pool framför kontoret. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning i Skedemosse 1964. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning vid Skedemosse. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Foto på två pojkar och en av sju stycken guldringar 20/3 1960. Ormhuvudring, mossfynd, är från romersk järnålder - folkvandringstid, funnen av Ulf Erik Hagberg 1960. Kring Kristi födelse var Skedemosse en av södra Sveriges mest betydande offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - det gjorde man för att man ville blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden, hittad av antikvarie Ulf Erik Hagberg.
Kung Gustaf VI Adolf med Ulf Erik Hagberg och några andra som gräver vid Skedemosse. Gustaf VI Adolf var då en ivrig och kunnig amatörarkeolog. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Modet 20 maj 1966 En kvinna i en kort mörk blus och kortklippt frisyr står vid en disk. Hon har lagt sin plånbok på disken. Bakom disken står en man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips. Han håller i en broschyr som han visar kvinnan samt en penna. I broschyren finns bilder på byggnader. I bakgrunden syns en stor affisch med människor klädda i badkläder på en solig strand. Bredvid kvinnan står en man som man bara ser en bit av kroppen på.
29/4 1913. Gata, hus, bil och människor. Bilen på bilden är en 22 hästkrafters Mathis som ägdes av Gottfrid Thermaenius i Hallsberg. På bilden är bilen helt ny. Den hade inregistrerats dagen innan, den 28:e april 1913 och hade registreringsnummer T123. År 1916 gjordes bilregistret om, och då fick bilen registreringsnummer T100. Gottfrid ägde bilen fram till 1921, då den såldes till Hallsbergs Elektricitetsverk. 1927 bytte den ägare igen och hade sedan fyra olika ägare under en kort period. Bilen skrotades slutligen i juni 1929.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 I förgrunden syns en manlig pensionär med ryggen mot kameran. Han går på trottoaren på Drottninggatan. Vid sidan av trottoarkanten finns en snövall. Ur denna sticker parkeringsmätare upp. Bilar står parkerade längs med gatan invid trottoarkanten. Flera människor syns i bakgrunden. Längre fram på gatan hänger en skyltar med texterna "Skor", "Apotek" samt "Handelsbanken." På andra sidan gatan ligger biografen Saga. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer. Bilar och en buss kommer körande på gatan. Det är snö och is på trottoaren.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.