Vy av Klockstapeln i Karlskrona. I fotot syns även träd och buskage samt gamla järnvägen som går igenom i en tunnel under. En skylt syns i förgrunden till vänster i bild.
Från 299 kr
"Järbo kyrka. Här i förgrunden x hade klockstapeln stått vilken nedbrann för 3 år sedan. Vi voro på högmässan här, vilken förrättades av pastor Derin - 17 juni 1923" enligt text på fotografiet
Handskrivet på bildens baksida: "....? och har den i dit sofrum Lite men välment Ett Lite mine till Thure från födelsestan Hemifrån. Tryckt text på bildsidan: O. Wålins Bokh. Uddevalla. Imp. Uddevalla. Kyrkan med klockstapeln.
Flygbild över byn Klättorp vid Kyrksjön i Vissefjärda socken. I bildens övre del till höger syns en bro som leder in mot Storgatan i Vissefjärda samhälle. Vissefjärda kyrka och överdelen av klockstapeln på kyrkogården kan urskiljas.
Härlöv är en småort i Alvesta kommun och kyrkby i Härlövs socken. Byn är mest känd för att den är oskiftad samt att klockstapeln till Härlövs kyrka är landets äldsta, uppförd 1485.
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
fotografi
kyrka, bebyggelse
Skokloster kyrka. U 681.
Resele kyrka
Ösmo kyrka
"Järbo kyrka samt den provisoriska klockstapeln x. Före gudstjänsten begrovs å kyrkogården en ung man. Som vi kommit tidigt till kyrkan satte vi oss på kyrkogårdsmuren och hade en stämningsfull stund. Vid kyrkogårdsporten stod begravningsföljet i väntan----. 3 söndagen efter tref. "Den förlorade, men tillrättakomne sonen" enligt text på fotografiet
Baksidan av daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat. Fotograf är troligen Wilhelm Heinemann.
Murbergskyrkan. Kyrkan är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland. De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.