Klippan
Från 299 kr
[Processionsordningen vid Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas kröning].[Bild]
Schefflerska palatset
Brudparet Emilie och Jakob Larsson Fie, i andra vagnen, är med stort brudfölje på väg till vigseln i kyrkan. Strax framför de främsta hästarna står en äreport. Bilden är tagen precis i vägkorsningen vid kyrkan, växter mot kyrkogårdsmuren skymtar t v. I vägkorsningen står socknens snöplog. T h ser man hur öppet landskapet var, man kan se ända till När! Bakom träden i bildens vänstra halva är den s k Kluckarbröiu, en stor brya som bildades då man här hade lertag när kyrkan byggdes. Det vattenfyllda lertaget har sedan 1200-talet varit en stor brya, vilken dock minskades kraftigt när man fyllde ut ungefär halva bryan då Lau handelsförening byggde affärslokal på denna del av Kluckarbröiu 1916.
Älvsnabbsmonumentet. Vid Mysingen vid strandkanten står Älvsnabbsmonumentet. Det restes 1930 till minne av att det var 300 år sedan Gustav II Adolf seglade till det som blev det 30-åriga kriget. Denna delen av skärgården har varit militärt område ända sedan Gustav Vasas tid, då han tog hit Sveriges första flotta. Den skyddade naturhamnen innanför Älvsnabben var känd redan på 1200-talet och användes som ankringsplats för fartyg. Det är den äldsta och var den viktigaste samlingsplatsen för svenska flottan under segelflottornas tid. Invigningen var av nationell betydelse och många prominenta personer deltog. Invigningen skedde nästan på dagen 300 år efter att Gustav II Adolf hade seglat härifrån mot Tyskland, med 14000 soldater ombord på 23 krigsfartyg.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
Jordbruksbebyggelse i Fässberg, Mölndal. På bilden ser du Torsgården och Västergården i Fässbergs by. Till höger syns en del av Frölundagatan. Här är en gammal bygd, där människor bott sedan urminnes tid. Namnet Fässberg är också uråldrigt, sannolikt från järnåldern. På den tiden stod havet mycket högre än nu. En havsvik gick då in i dalgången mellan Balltorp och Fässberg. Vattnet var så pass djupt, att båtar kunde användas i viken. Just här vid Fässberg fanns ett ställe, där man kunde "fästa" båtarna med en fånglina, som också kallades "fästa". Av detta har sedan namnet Fässberg uppkommit. Fässberg skulle då betyda "en förtöjningsplats vid berget". Berget, där båtarna fastgjordes, kallas numera Jordlunden eller mera allmänt Jolen. På 1200-talet byggdes här i närheten Fässbergs gamla kyrka. Då blev Fässberg det gemensamma namnet på socknen, som senare blivit Mölndals stad. Här är en bördig jordbruksbygd. Åkrarna har ju ursprungligen varit gammal havsbotten.
Skirö
Vallby
Här ser vi en fin bulparstuga från 1700-talet. Husen på den tiden hade sällan mer än två fönster till varje rum, ibland bara ett. Det ser ut som om huset har dubbla faltak! I bakgrunden syns en bulbod under faltak som var ställets uthus. Bulladan i bakgrunden tillhörde Nybygget Mårtenssons se Bild 1034. Det är intressant att träbyggnadskulturen ännu hade någa exempel kvar i början på 1900-talet. En stentun av väldigt liten sten syns t v och sedan ett spjälstaket.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.