Växjö gamla idrottsplats, 1922.
Från 299 kr
Kungsgatan norrut, i korsningen vid Norrgatan. Växjö, 1974
Växjösjön och Söder sett från Ingelstadsvägen. Växjö, 1965.
Växjösjön och dess östra sida, sett från läroverket, ca. 1915.
Växjösjön med omnejd bort mot Trummen, Växjö ca. 1913.
skolklass
T.h: Anna Nyblad, född 1872 i Hönsa (Brobacken). Hennes far var handlande. Hon gifte sig 1899 med mjölnaren på Hönsa kvarn och bodde där 1899-1908 då familjen köpte en gård vid Tibro. Död 1946. T.v: Anna Andersson, småskollärarinna med ambullerande tjänst i Björkulla-Älgarås (1889-1898). Hon bodde i Björkulla, men hade ett rum ovanpå kyrkskolan. Hanna Säll gick i skolan för henne i början av 1890-talet. Genom att hennes far var banvakt kunde Hanna gå kontinuerligt i skolan. Hon fick åka med trallan neråt Björkullagärdena. "Fröken var snäll". En gång hade Hanna med sig något till henne, som inköpts i Älgarås. Då bjöds hon på kaffe i frökens kök. Hon njöt obeskrivligt eftersom kamraterna stod utanför. Då Anna Nyblad sommartid gick över gärdena till kyrkan eller med annat ärende bar hon ofta en solparasoll. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Seved Ribbing, professor i praktisk medicin, Lund, står i talarstolen till höger och håller föredrag, förmodligen om fysiologi och hygien (troligen kvinnohygien, då det nästan bara är kvinnor i publiken). Publiken består av elever och lärare på Katrinebergs folkhögskola. Sittande närmast talarstolen på höger sida ses rektorn på skolan, Ludvig de Vylder med fru. (Ludvig var f ö brorson till Maria Ribbing, Seveds fru.) Mannen som sitter närmast ribbstolarna till höger i bild, längst fram, är troligen Ernst Lundahl (senare rektor vid Värnamo folkhögskola). Salen är smyckad för att man har en celeber talare och inte p.g.a. skolavslutning. Det är sommarkursare som är och lyssnar. Inredningen: de tre bysterna föreställer, från vänster: Oscar II, Gustav V (skänkt av Katrinebergs elevförbund, KEF, till skolan), Gustav II Adolf. Standaret bakom talaren skänktes av KEF till bondetåget i februari 1914. Det bars i tåget av representanter för halländsk ungdom. Kommittén för bondetåget skänkte sedan standaret till KEF för att i fortsättningen vara deras standar.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av kapellet vid Gnarps sågverk. Text på framsidan: "Mottag allas vår hjärtliga gratulation. Hjalmar helsar särskildt. Han går i skolan. -Karl hant ej helsa på vidare i somras. Skrif till oss ett långt bref. Vo äro friska. Ingeborg. ?" Text efter höger kant: "Var fast å frimodig, grufva dig för intet och frukta dig för intet ty Herren är med dig".
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv från Hofors med skolan i bakgrunden och en fin trädgård med häck, längst fram en flaggstång. Text på framsidan under bild: "21/5-05. Jag kommer in och hälsar på får se om jag känner igen någon, fröken har väl mycket att göra som vanligt, denna vy är den snyggaste på bruket". Text fortsätter överst: "Lindgren hälsar mycket till fröken, han är nu bra säger han. Många hälsningar från en Patient".
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Masse har här tagit en intressant miljöbild med hela boplatsen synlig. T v syns den lilla bulladugården och inne på tomten manbyggnaden med den sammanbyggda stora brygghusflygeln, allt prydligt omgärdat av spjälstaket. T h ser man kyrkans gavel och t h bakom trädet skymtar ett stenhus, möjligen gamla skolan om den ännu stod kvar 1914. Allra längst t h anar man två mindre byggnader bakom trädens grenverk. I förgrunden går någon och plöjer med två stutar.
Ett stort antal kvinnor i ljusa fina kläder med stora hattar har räfsat ihop en mängd små höhögar, köislingar kallade. Tranänget var socknens största änge och ägt av kyrkan. Det låg väster om skolan och gick ner till myrvägen mot Raotarve. Laubornas dagsverke till kyrkan var att slå änget. På 1890-talet överläts hötäkten till fem gårdsägare i Lau, vilka upprätthöll traditionen med en högtidlig slåtterfest. För att klara av slåttern med tillhörande höräfsning fordrades det mycket folk. Se Bild 112.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Gustaf Aron Tranér, här porträtterad under sin studietid i Uppsala som han krönte med filosofie doktorsgrad 1872. Parallellt undervisade han vid Katarina allmänna läroverk i Stockholm och vidare i funktion som förståndare vid Krafftiska skolan i samma stad. Prästvigd år 1881 och kyrkoherde i Skedevi från 1883 och i Stora Åby från 1898. I sitt privata liv var han från 1877 gift med Augusta Sofia Ehrling, bördig från Strängnäs.
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.