Nils Friedleiffer i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé något av 1860-talets första år. I stunden var Friedleiffer endast några å 30 år fyllda och till synes märkt av den ohälsa som finns omnämnd kring hans person. Ändå skulle han få ett relativt långt liv och hinna möta det nya seklet. Född i Linköping som son till garvaremästaren tillika namne Nils Friedleiffer. Sonens sviktande hälsa sägs omintetgjort ett övertagande av rörelsen, som istället kom att övergå till den i staden välbekanta garvaresläkten Lindhe. Som en ersättning för Friedleiffers oförmågor kom hans eftermäla röra hans omfattande välgörenhet, för egen del alltid i tysthet.
Från 299 kr
I en lätt morsk pose lät August Ekdahl denna dag spara ett minne från sin ungdomstid. Möjligtvis rörde det sig om hans studier i Vadstena eller senare Linköping. Han var annars född i Slaka söder om Linköping under en period fadern var i tjänst som trädgårdsmästare vid godset Lambohov. År 1859 flyttade familjen till just Vadstena och från 1864 var Ekdahl i studier i Linköping. Med tiden skulle Stockholm bli hans hemort och där som musikdirektör. En källa uppger den väl beskrivande titeln hovbalsmusikdirektör. Fototiden uppskattas till 1860-talets första hälft.
I en utstyrsel och präktiga polisonger omisskännliga för 1860-talets mode presenterar sig buntmakare (körsnär) Johan Fredrik Conrad Eriksson. Son till körsnären Johan Fredrik Eriksson (1804-1841) och Anna Elisabet Zetterling (1805-1868). Tidigt faderslös, enligt dödslängden avled fadern dramatiskt; "drunknad som man vill förmoda under badning i Stångån". Modern gifte om sig 1849 med körsnären Ernst Fredrik August Neuman (1816-1876). Denne och sonen/svärsonen kom att driva rörelsen Neuman & Eriksson på adress Storgatan 25 i Linköping. År 1886 flyttade Eriksson ännu ogift till Stockholm och avled där på Maria sjukhus 1892. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Fotografiets lösliga uppgifter för oss till Augusta Segersteen, gift med apotekaren Carl Victor Eckerström (1827-1900). Bördig från Kalmar län hade hon i 20-årsåldern och i följe med fadern och sina syskon inflyttat till Nybble rusthåll i östgötska Vikingstad. Under hösten 1857 lästes hennes lysning upp i kyrkan. Den blivande brudgummen var nämda Eckerström och i oktober månad stod bröllopet i Vikingstads kyrka. Vid tiden var Eckerström verksam i Lund men redan året därpå flyttade paret till Jönköping. Från hösten 1865 var Augusta åter i Östergötland och till 1874 var makarna bosatta i Väderstad. Hennes porträtt tillkom rimligtvis vid 1860-talets första hälft och kort före familjens uppbrott från Jönköping.
Ludvig Theodor Brogrens betydelse för Linköping var betydande. Född i Gammalkil 1827 kom han under ungdomsåren att bedriva studier i Stockholm. Efter apotekarexamen 1852 styrde han åter till Östergötland där han erhållit privilegium att förestå apoteket i Kisa. Kort före inflyttningen hade han gift sig i med Theresia Brogren. Från 1858 var han verksam i Linköping som innehavare av apoteket Vasen. Parallellt med apotekargärningen anlade han tidigt det bryggeri, L. Th. Brogrens bryggeri, som genom efterföljare kom att bestå på bryggeritomten invid Stångån ända till 1971. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Den avbildade Carl Johan Dehlin har givits synnerligen positiva vitsord. "Hofsam och fri från öfverilningar samt begåfvad med ett hjärtevinnande sätt" är endast några av bekräftande omdömen som finns beskrivna. Född i Linköping 1823 och vidare student i Uppsala med teologisk examen 1859. Efter en tid som läroverksadjunkt och vidare lektor i födelsestaden utnämndes han år 1869 till rektor vid läroverket i Vadstena. Där ska han ha "elektriserat" sina elever med sin kärlek till ungdomen och varit allmänt populär. År 1887 tog han likväl tjänstledigt och återflyttade tillsammans med hustrun till Linköping. Som ägare av sommarvillan Västeräng på Omberg hade de ändå fortsatt kvar intressen i Vätterbygden. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
restaurering, undantagsstuga, golv, fasad, vedspis, spis, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, interiör
hotell, järnvägsbygge, bygge
fotografi
fotografi, bilder
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.