Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Från 299 kr
Broholm/Gunnarström är en av de platser i Mönsterås kommun som mest verkningsfullt synliggör kommunens industriarv, delvis beroende på spännvidden av verksamheter på platsen, men också därför att den ligger utmed en vältrafikerad väg. Broholm är en viktig plats i kommunen, en särpräglad plats med stora kulturmiljövärden och en orienteringspunkt på många människors mentala karta. Det forsande vattnet, industribyggnaderna med fötterna i forsen, snickerifabriken med alla sina fönster och sin höga skorsten.
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Utsikt från Rantzauklippan i Varberg. Järnvägen går tvärs över bilden och banvaktarbostaden ligger längst till vänster bland den äldre bebyggelsen i förgrunden. Vid horisonten avtecknar sig den gamla kvarnen (Lagerlunds?). Däremellan breder ljusa, moderna byggnader ut sig längs Peder Skrivares väg till vänster respektive Knut Porses väg i järnvägens riktning. Flertalet är mindre flerfamiljshus men längst bak syns även några större, varav ett under uppförande när bilden tas.
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Vykort, "Tjolöholm. Storstugan och skolsalen." Interiörbild. Storstugan var folkets samlingsplats och ritades, liksom slottet och arbetarbyn, av arkitekt Lars Israel Wahlman. Här hölls fester, konserter, föredrag, symöten, sångövningar, söndagsskola och helgmålsbön. Bibliotek och skrivmateriel fanns också tillhands, som man kunde ta i anspråk vid skrivplatsen intill brasan. Barnen gick endast sitt första år här, undervisade av diakonissan som bodde på ovanvåningen. Varje vecka hade barnen också slöjdlektioner i Storstugan. Byggnaden ligger i arbetarbyn nedanför slottskyrkan.
Västra Vallgatan i Varberg sedd mot söder. Huset till vänster med valmat mansardtak och pilastrar längs fasaderna är Torellska huset, ligger i kvarteret Professorn. Det är polarforskaren Otto Torells (1828-1900) barndomshem. Till höger närmast kameran skymtar det sk Wallmanska huset i Järnvägsparken, skylt "Privat hotell". På husen till vänster görs reklam för: Guldsmed John Victorin, Kanolds Monark Choklad, Pellerins margarin, Gästis matsalar-Café, Nya Konditoriet, Fastens café, Åke Jönssons konditori och café, mm.
Interiörer från en bostad i juletid, troligen Victor Steffens hem, "doktorsvillan" i anslutning till Fagereds sanatorium där han var överläkare. Bild 1: Rum med öppen spis omgiven av väggfast bänkinredning. Över spisen sitter en stor bonad med broderat ordstäv och framför spisen ligger en stor broderad kudde. En trappa leder upp till nästa våning. Allt är i tidstypisk nationalromantik/senjugend (sanatoriet uppfördes 1912-1914). Bild 2: Rum med julgran, sittgrupp, bokhylla och öppen pardörr in till nästa rum.
Stadsvy tagen mot öster från kraftstationens skorsten över Varbergs bebyggelse öster om järnvägsstationen. I förgrunden syns järnvägen och dess park, Västra Vallgatan samt Varbergs mekaniska verkstad. Parallellt med Västra Vallgatan går Kungsgatan som korsas av Engelbrektsgatan till höger, där Varbergs teater ligger, och till vänster Eskilsgatan som flankeras av två likadana hus, kallade Tvillinghusen. Allén på Eskilsgatan är helt ung och späd. I bakgrunden syns först en kvarn och längre bort skymtar vattentornet.
Gamla lasarettet i Kalmar. Invigdes 1878 och ersatte då det gamla hospitalet på Södra Vägen. Dömdes ut som sjukhus under 1930-talet och ersattes av ett nytt lasarett i kv Kungsljuset. Detta sjukhus har sedan byggts om och till och är nu länssjukhus. Gamla lasarettet fungerade länge som realskola men byggdes i mitten av 2010-talet om till bostäder. I gamla överläkarvillan, till vänster i bild ligger en välbesökt musikpub.
Strömnäs första såg, sedd från älven. Sågen startade år 1871 med Nikolaus Donatus Qvist som dess förste disponent. Sågen eldhärjades år 1878 men återuppbyggdes. Det stora, ljusa huset uppe på höjden är Solbacken, en av de två herrgårdar som kom att tillhöra Strömnäs ångsåg. Solbacken eldhärjades och försvann för gott under 1900-talets senare del. Det stora ljusa huset i bakgrunden är Strömnäs första herrgård där Nicolaus och Hedda Qvist bodde. Solbacken ligger åt höger utanför bilden.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips, svarta byxor och svarta skor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som är riktad mot en kvinnas mage. Hon ligger på en operationssäng under apparaten. Till höger syns en till arbetsklädd läkare. Två kvinnor -sjuksystrar- står också runt kvinnan och är klädda i vita kläder. En av dem bär en operationsmössa på huvudet. Den andra sjuksystern bär munskydd.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips, svarta byxor och svarta skor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som är riktad mot en kvinnas mage. Läkaren riktar apparatens instrument mot kvinnan. Hon ligger på en operationssäng under apparaten. Till höger syns en till arbetsklädd läkare. Två kvinnor -sjuksystrar- står också runt kvinnan och är klädda i vita kläder. En av dem bär en operationsmössa på huvudet.
Detalj av golvet i industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. På golvet ligger en plåtburk samt krossat glas. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Skolbarn från Gamla Liveredsskolan (födda 1918-1919) står utomhus i Kållered. Ingrid Larssons (albumets ägare) bror Bengt (från Bölet) finns med i bild. Skolläraren är Birger Ahlström (1875 - 1950). I bakgrunden ses Gamla Liveredskolans lärarbostad som ligger vid nuvarande Streteredsvägen 59. Byggd i början av 1930-talet. Till vänster bodde folkskollärare Ahlstrand i två våningar, till höger bodde småskollärare Greta Hernqvist i en lägenhet och ovanför henne bodde folkskollärare Jessie Thölén i en större lägenhet.
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.