Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Från 299 kr
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning i Skedemosse 1964. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning vid Skedemosse. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Foto på två pojkar och en av sju stycken guldringar 20/3 1960. Ormhuvudring, mossfynd, är från romersk järnålder - folkvandringstid, funnen av Ulf Erik Hagberg 1960. Kring Kristi födelse var Skedemosse en av södra Sveriges mest betydande offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - det gjorde man för att man ville blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden, hittad av antikvarie Ulf Erik Hagberg.
Kung Gustaf VI Adolf med Ulf Erik Hagberg och några andra som gräver vid Skedemosse. Gustaf VI Adolf var då en ivrig och kunnig amatörarkeolog. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Modet 20 maj 1966 En kvinna i en kort mörk blus och kortklippt frisyr står vid en disk. Hon har lagt sin plånbok på disken. Bakom disken står en man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips. Han håller i en broschyr som han visar kvinnan samt en penna. I broschyren finns bilder på byggnader. I bakgrunden syns en stor affisch med människor klädda i badkläder på en solig strand. Bredvid kvinnan står en man som man bara ser en bit av kroppen på.
29/4 1913. Gata, hus, bil och människor. Bilen på bilden är en 22 hästkrafters Mathis som ägdes av Gottfrid Thermaenius i Hallsberg. På bilden är bilen helt ny. Den hade inregistrerats dagen innan, den 28:e april 1913 och hade registreringsnummer T123. År 1916 gjordes bilregistret om, och då fick bilen registreringsnummer T100. Gottfrid ägde bilen fram till 1921, då den såldes till Hallsbergs Elektricitetsverk. 1927 bytte den ägare igen och hade sedan fyra olika ägare under en kort period. Bilen skrotades slutligen i juni 1929.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 I förgrunden syns en manlig pensionär med ryggen mot kameran. Han går på trottoaren på Drottninggatan. Vid sidan av trottoarkanten finns en snövall. Ur denna sticker parkeringsmätare upp. Bilar står parkerade längs med gatan invid trottoarkanten. Flera människor syns i bakgrunden. Längre fram på gatan hänger en skyltar med texterna "Skor", "Apotek" samt "Handelsbanken." På andra sidan gatan ligger biografen Saga. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer. Bilar och en buss kommer körande på gatan. Det är snö och is på trottoaren.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
'Bildtext: ''III. 30. Västkustlandskap.'' Vy med klippa vid havet. Liten stuga på toppen av berget, 3 kvinnor stående intill huset. Nedanför båt med segel och människor ombord. Se även fotonr. 5139: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
'Vy med fält med vall i förgrunden. På avstånd byggnad, hus bestående av stor del glas, glastak växthus? På träbro framför glasbyggnaden ståer en grupp människor, ca 15 st. De lutar sig över ett träräcke och tittar ner mot ev. vattendrag. I bakgrunden bakom lövträd entt hus och flaggstång. Stenmur. Elledning. Stengärdesgård. Se även fotonr. 5137:15. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
Titanic byggdes för att slå alla rekord. Hon skulle helt enkelt bli den största och bästa ångaren i världen, hon påstods dessutom vara osänkbar. Titanic sjösattes 1911 och den 2 april provkörs hon för första gången. Den 10 april ska hon ut på sin jungfruresa, men strax innan midnatt den 14 april kör hon på ett isberg och sjunker. Livbåtarna hade plats för 1178 personer, men ombord fanns mer än 2000. Mer än 1500 människor följde med fartyget ner i djupet, ombord fanns 164 svenska passagerare endast 44 av dessa överlevde.
På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär hvardagsdräkt. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär flick huvudbonad om söndagen dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär svartrock och hatt.
Dörröverstycke från Pellas, Mälbo, Hedesunda socken, målat 1808 av Hans Wikström. Ägare syskonen Simonsson, Vinnersjö, Hedesunda socken. Text omgiven av rokokomässiga ornament i blått mot vit bakgrund: "Målat År 1808. I dag äro i Lifwet i detta hus följande människor. Gamla bonden N.O.S. förr år 1751. Hust. A.I.D. förr år 1736. Nuvarande Husbonden är Nämndeman J.I.S. född år 1764. Hustrun B.L.D.Född år 1755. Barnen äro J.i.S. född år 1789 d. 18 april. L.I.S. född år 1797 d. 28 januari. Hans Wikström."Storlek 0,38 X 1,38 m.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.